Tony Hagerlund: Var förberedd på förvrängning av kommunens officiella information

De flesta kommuner utnyttjar sociala medier. Det finns orsaker för både sändare och mottagare att se upp med innehållet, påminner Tony Hagerlund, utvecklingschef vid Kommunförbundets kommunikation.
De flesta kommuner utnyttjar sociala medier. Det finns orsaker för både sändare och mottagare att se upp med innehållet, påminner Tony Hagerlund, utvecklingschef vid Kommunförbundets kommunikation. (Kommuntorget arkiv)
17.8.2022
Bloggar Tony Hagerlund

Vad göra då vilseledande information börjar sprida sig som en löpeld? Då kommuninvånarna av misstag blir föremål för informell information som sprids genom djungeltelegrafen eller fuskkonton på sociala medier?  

Informationspåverkan talar man om då en aktör strävar till att systematiskt påverka den allmänna opinionen, människornas beteende samt beslutsfattandet och genom detta på samhällets funktionsförmåga. Fenomenet presenteras till exempel i statsrådets publikation om hur man skall möta informationspåverkan.

Olika former av informationspåverkan är bl.a. spridning av felaktig eller vilseledande information och dess tendentiösa användning. Det är frågan om taktisk verksamhet, vars syfte är att få målgrupperna att göra beslut som är skadliga för dem samt agera till sin egen nackdel.

Fenomenet gäller också kommuner, och hela tiden i bredare omfattning. I någon mån skyddas kommunerna av det lokala perspektivet. Exempelvis vaccinkritiskt material översätts på en gång till tiotals språk och det kan användas i olika delar av världen. Om någon vill påverka kommunernas verksamhet, krävs det mycket mer arbete.

De som idkar informationspåverkan indelas i allmänhet i fyra grupper: statliga aktörer, aktörer på gräsrotsnivå, privata aktörer och aktörer som strävar efter ekonomisk nytta.

De två senare finns inte i alla fall i märkbart avseende i Finland. Mest talas det om de statliga aktörerna, men ur kommunernas synvinkel är det gräsrotsaktörerna som spelat den mest betydande rollen.

Så kallat trollande är inte en enkel sak. Personen kan ha en agenda och syfte att använda sig av olika slags påverkningsmetoder. En del av dem kan tolkas som trakasseri. Trakasseri är tyvärr även på kommunnivå vanligt vilket framgår av t.ex. enkäten om kommundirektörernas välmående.

Gränsen mellan trakasseri och informationspåverkan är oklar. Allt trakasseri är dock inte informationspåverkan. Man talar om informationspåverkan då syftet är både att trakassera och påverka någons verksamhet. Man främjar således inte längre sin egen syn utan strävar till att motarbeta andra.

I kommunerna möter man såväl ”traditionellt” trakasseri som osakligt beteende, såsom osakliga meddelanden och uttalanden samt nya påverkansförsök.

Arenan för informationspåverkan är de sociala medierna. Genom dem når man många människor, kostnaderna är små och man kan även köpa synlighet genom reklam.

Informationspåverkan kan ses som ett nytt slag av undantagstillstånd. I undantagstillstånd lönar det sig att handla som förut men snabbare och effektivare. Det är viktigt att gå igenom vad som kan komma emot samt planera hur man skall gå till väga i olika situationer.

Jag är illa rädd att kommunerna kommer att mer och mer vara utsatta för påverkansförsök. Både för kommuninvånare och organisationer lönar det sig att vara beredd på detta. Ett sätt är att satsa på kriskommunikation och planering av dataskydd.

Skribenten ansvarar för utveckling av webbtjänster, stöder kommunernas kommunikation, kontakter med medier och kommunikation i digitaliserings- och teknologifrågor samt strategifrågor.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här