Minna Karhunen: Kommunerna kan utveckla EU:s verksamhet

I söndags firade vi morsdag och dessutom Europadagen. I Finland brukar Europadagen ofta hamna i skuggan av andra märkesdagar.

För de flesta av oss är EU synligt främst i riksnyheterna. Vad EU däremot innebär för den egna kommunen på lokal nivå känns säkert avlägset för många kommunala beslutsfattare, kommunalt anställda och invånare.

När EU:s stimulanspaket som figurerat i nyheterna godkänts, kommer det i praktiken att verkställas på lokal nivå, liksom så många andra EU-ärenden. Enligt Kommunförbundets utredning har mer än 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter på ett eller annat sätt samband med Europeiska unionen. Att det är så här mycket är fortfarande inte så allmänt känt.

Den internationella verksamhetsmiljön och samarbetet är i dag en oskiljaktig del av kommunernas verksamhetsfält. Klimatmålen, miljölagstiftningen, energi och trafik, offentlig upphandling, invandring och digitalisering är bara några exempel på sektorer i kommunerna som EU-besluten gäller.

EU innebär inte bara byråkrati och besvärlig lagstiftning för kommunerna, utan i allt högre grad samarbetsmöjligheter och nätverk, försök och projekt, utveckling och utvecklingsfinansiering.

Under de senaste åren har en av de största förändringarna i EU-politiken ur kommunernas perspektiv varit att unionens verksamhet har utvidgats till kommunernas basservicesektorer, det vill säga social-, hälso- och sjukvården samt utbildningen. Det gäller också kultur- och sysselsättningsfrågor i allt högre grad.

Det finns skillnader mellan kommunerna ifråga om omfattning och arbetssätt i den internationella verksamheten. Däremot är dock möjligheterna gemensamma för alla. EU innebär inte bara byråkrati och besvärlig lagstiftning för kommunerna, utan i allt högre grad samarbetsmöjligheter och nätverk, försök och projekt, utveckling och utvecklingsfinansiering. Kort sagt livskraft.

Vem har ännu inte hört till exempel om Lahtis omfattande lokala och europeiska arbete på miljöområdet som kulminerade i att Lahtis utsågs till Europas miljöhuvudstad 2021? Jag rekommenderar varmt att man bekantar sig med konceptet.

Värt att notera är att EU-intressebevakningen och beredningen av EU-ärenden som påverkar kommunerna i stor omfattning sker i det vardagliga arbetet i hemlandet, oftast utanför medieuppmärksamheten.

Det är ett ofta osynligt, men ytterst viktigt arbete.

På Kommunförbundet arbetar nästan 170 sakkunniga inom olika sektorer med bred kompetens i frågor som regleras på EU-nivå. Vi bereder årligen Kommunförbundets prioriteringar för intressebevakningen i EU genom en fingranskning av innehållet i kommissionens arbetsprogram ur kommunernas synvinkel.

Genom sitt samarbete med Kommunförbundet tar experterna från olika sektorer i kommunerna också ställning till EU-frågor. Det är ett ofta osynligt, men ytterst viktigt arbete. Kommunförbundets sakkunniga för inom sina ansvarsområden en dialog om EU-frågor till exempel med ministerierna, och förmedlar kommunernas budskap vidare till beredningen på nationell nivå.

Vi behöver ett starkt nätverksbaserat samarbete på nationell nivå för att vi ska kunna vara mer effektiva på EU-nivå.

EU:s nya programperiod 2021−2027 tar som bäst sina första steg. Jag vågar påstå att samarbetet, särskilt genom nätverk, kommer att få en allt mer betydande roll under programperioden.

Den nya fullmäktigeperioden ger kommunerna möjlighet att med nya ögon reflektera över det internationella samarbetets och EU-samarbetets betydelse med tanke på kommunernas primära uppgift och utvecklandet av tjänsterna. Också på Kommunförbundet måste vi ytterligare utveckla vår kunskap om de olika kommunernas behov av EU-intressebevakning. På nationell nivå finns det ännu mycket att göra när det gäller att höra kommunerna i den nationella beredningen av EU-ärenden.

Det är inte lätt att bereda ärenden flerstämmigt, men det gamla budskapet gäller: vi behöver ett starkt nätverksbaserat samarbete på nationell nivå för att vi ska kunna vara mer effektiva på EU-nivå. När kommunerna verkställer nämnda 60 procent, samlar de på sig en stor mängd erfarenheter, expertis och idéer för utveckling av EU-verksamheten.

Denna sakkunskap i kommunerna behöver höras ännu bättre vid beredningen av EU-lagstiftningen och EU-finansieringsprogrammen, för att de nya initiativen och finansieringen ska svara på utvecklingsbehoven.

EU är i högsta grad kommunernas och städernas sak.

Ämnen