Olikheterna i Finland och mångfalden i kommunsektorn betonas under supervalåret

14.10.2019
Kommuntorget Marianne Pekola-Sjöblom

Hur väl känner vi egentligen vårt välkänt varierande och allt mer heterogena land och vår kommunsektor?

Kriteriet för ett supervalår kunde i mitt tycke fyllas redan av att riksdagsvalet och europaparlamentsvalet inföll samma år. Men inte i år. För en del av finländarna – samerna och ålänningarna, representanter för våra språkliga eller kulturella minoriteter som enligt grundlagen har självstyre – innebär supervalåret tre val: vissa fick i september rösta i sametingsvalet medan andra får rösta i Ålands lagtings- och/eller kommunalval i slutet av oktober.

Lagtings- och kommunalval på Åland denna månad

Ålands självstyrelse i vårt land betyder bland annat att allt från kommunallagen till vallagen gäller inom ramen för åländsk lagstiftning i kommunerna.

I oktober ordnas både kommunalval och lagtingsval på Åland.  Valdagen på Åland, 20.10.2019 innebär med andra ord 17 samtidiga val – lagtingsvalet och kommunalval i 16 kommuner. I lagtingsvalet väljs 30 representanter och i kommunalvalet sammanlagt 208 fullmäktigeledamöter för nästa fyraårsperiod, 2020–2023.

Enligt förhandsuppgifterna finns det fler röstberättigade än någonsin: ca 21 000 i lagtingsvalet och ca 24 000 i kommunalvalen.  Av de röstberättigade i kommunalvalet har ca 4 700 eller nästan var femte inte rätt att rösta i lagtingsvalet.

I Ålands kommunallag föreskrivs om antalet fullmäktigeledamöter i olika stora kommuner. Kommunerna kan dock besluta själv om fullmäktiges storlek. De åländska kommunernas fullmäktige består denna och följande fullmäktigeperiod av 9–27 ledamöter. En typisk fullmäktigeförsamling består av 9 ledamöter, så som fallet är i sex kommuner (Geta, Kumlinge, Kökar, Lumparland, Sottunga och Vårdö). Den största med 27 ledamöter finns i Mariehamn som har nästan 12 000 invånare. De övriga kommunerna har 11–17 ledamöter.

Den planerade internetröstningen blir inte av

Förhandsröstningen i Ålands val pågår den 5-15 oktober 2019. Man kan förhandsrösta på ett av sammanlagt 14 allmänna förhandsröstningsställen eller per brev. I lagtingsvalet var avsikten att erbjuda ålänningar bosatta på annan ort, ca 1 500 personer med rösträtt, en möjlighet att förhandsrösta för första gången per internet. Internetröstningen skulle vara möjlig 9–14.10.2019. Men Ålands landskapsregering meddelade 9.10.2019 att internetröstningen inte kommer att kunna ordnas för att det planerade röstningssystemet inte erbjöd tillräckligt starkt integritetsskydd.

I genomsnitt kandidater 2,5 per fullmäktigeplats

I Ålands lagtingsval ställer sammanlagt 239 kandidater upp medan kommunalvalet har 513 kandidater. Det är något mindre än vid det föregående kommunalvalet hösten 2015. Antalet varierar från Lumparlands 12 kandidater till Mariehamns 110 kandidater. Det finns i genomsnitt 2,5 kandidater per fullmäktigeplats, från Lumparlands 1,3 kandidater till Jomalas och Mariehamns 4,1 per fullmäktigeplats.

Två av tre röstar i kommunalvalet

Valdeltagandet i Ålands kommunalval är klart större än i kommunerna på fastlandet, men i de två senaste valen har det varit lägre än i lagtingsvalet. Valdeltagandet i kommunalvalet år 2015 var 67,4 procent och i lagtingsvalet 70,4 procent. Valdeltagandet varierade från kommun till kommun, från 64,4 procent i Mariehamn till 76,9 procent i Eckerö kommun. I hälften av kommunerna var valdeltagandet minst 70 procent.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Ålands landskapsregering förberedde år 2016 ett förslag om  sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och vid rådgivande folkomröstningar i kommunen, men förslaget fick inte tillräckligt understöd i kommunerna.

Valfrågor om kommunreformen, klimatfrågor och viss kommunal service

Den hetaste potatisen i både lagtingsvalet och kommunalvalet lär vara kommunreformen. Landskapsregeringen föreslog i maj 2018 en reform enligt vilken 16 kommuner skulle sammanslås till fyra nya kommuner stegvis under åren 2020–2022. Lagtinget godkände lagen sommaren 2019 (Kommunstrukturlag 2019:29 för Åland). Huruvida reformen kommer att kunna genomföras i den omfattning och med den tidtabell som planerats diskuteras både i kommunerna och bland kandidaterna till lagtinget. Det är i synnerhet tvångssammanslagningarna som väcker motstånd såväl i oppositionen som i många kommuner.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Valdebatten gäller också många sådana frågor som känns igen och är aktuella i kommunerna på fastlandet. Dessa är bland annat miljö- och klimatfrågor, cirkulär ekonomi och kommunal service. Som exempel kan nämnas åldringsvården, avfallshanteringen, återvinningen, vägnätet och kollektivtrafiken. Också bland annat företagsstöd i form av billiga tomter väcker diskussion i kommunerna.

Kommunreformer har fått diskussionen att flamma upp i valen både här och utomlands. Bland annat i det norska kommunalvalet i september. Vi följer med intresse valresultatet och de kommande diskussionerna och besluten i de nya kommunfullmäktige och lagtinget.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här