Prioriteringarna för Finlands EU-ordförandeskap är att stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen behandlas bland annat med arbetet mot korruption och bedrägeri.

Korruptionen undergräver unionens gemensamma värde- och regelgrund och medborgarnas förtroende för myndigheterna. Även om korruptionen tar sig olika uttryck och varierar i omfattning så skadar den alla medlemsländer eftersom den kostar skattebetalarna stora summor varje år. Korruptionen beräknas kosta EU 120 miljarder euro per år. I många fall bidrar den också till kriminella gruppers verksamhet över hela Europa.

Det rättsliga grunden för EU att bekämpa korruptionen finns i artikel 67 i EUF-fördraget: Unionen ska verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av brottslighet samt genom tillnärmning av den straffrättsliga lagstiftningen. Enligt artikel 83 i EUF-fördraget är korruption ett av de brott som betraktas som särskilt allvarliga och som har ett gränsöverskridande inslag.

Det är i första hand medlemsländerna som har de rättsliga instrument och institutioner som krävs att bekämpa korruption och bedrägerier. Beslutsfattare måste ha politisk vilja att ingripa mot korruptionen i alla dess former. EU-institutionernas mål är att hjälpa länderna att genomföra antikorruptionsåtgärder genom finansiering, tekniskt stöd och erfarenhetsutbyte.

Europeiska unionens råd diskuterade EU:s åtgärder mot korruption den 7 oktober. En stor majoritet av ministrarna ställde sig bakom idén om en ny EU:s strategi eller handlingsplan. Man kommer också att undersöka eventuella synergieffekter med befintliga internationella instrument. En klar majoritet ställde sig också bakom att EU blir fullvärdig medlem i Europarådets grupp av stater mot korruption – Greco.

Reglerna ger visselblåsare ett effektivt skydd mot repressalier från arbetsgivare.

I samma mötet antog rådet EU:s nya direktiv för att skydda visselblåsare. Med direktivet strävar man efter att skapa minimikrav på skydd för visselblåsare i fall av oegentligheter inom hela EU. De nya reglerna innebär att man skapar säkra kanaler för rapportering inom privata organisationer och till offentliga myndigheter. Reglerna ger visselblåsare ett effektivt skydd mot repressalier från arbetsgivare. Företag med över 50 anställda och kommuner med mer än 10 000 invånare blir skyldiga att skapa rapporteringskanaler.

Lagstiftningen kommer att undertecknas formellt och offentliggöras i EU:s officiella tidning. Nya EU-regler börjar gälla 2021. Medlemsländerna har två år på sig att införliva de nya reglerna i sin nationella lagstiftning.