Det våras för valrörelsen – har du koll på terminologin?

13.3.2019
Torgbloggen Maria Fremer

I år har vi två val att se fram emot: riksdagsval och Europaparlamentsval . Det är dags för en liten repetition av valterminologi!

Ju närmare valet vi kommer, desto större blir intresset för opinionsmätningar (eller opinionsundersökningar) som visar hur stort stödet för ett parti är eller vilket väljarstöd ett parti har.

En valrörelse är, enligt Svensk ordbok, ”verksamhet inför ett politiskt val som huvudsakligen är inriktad på att vinna röster”. Ordet kan användas om sådan verksamhet i allmänhet, eller så kan man syfta på den valrörelse som bedrivs av ett visst parti. Under valrörelsen ordnas flera valdebatter, det vill säga paneldiskussioner där kandidater från olika partier får argumentera för sina åsikter. En valutfrågning kallas det när medierna ställer samma frågor till flera kandidater så att väljarna får jämföra hur de svarat. Om vi är osäkra på hur vi ska rösta kan vi testa någon av de många valkompasser (inte ”valmaskiner”) som sammanställs av olika medier.

Vi som röstar är väljare (inte ”röstare”). Vi kan rösta på valdagen eller i förhandsröstningen. I vallokalen (inte ”röstningsstället”) får vi en valsedel (eller röstsedel) på vilken vi antecknar numret på den kandidat vi vill rösta på. Det finns alltid några som röstar blankt och ganska många soffliggare som inte röstar alls. Efter att vi röstat blir vi kanske intervjuade för en vallokalsundersökning med syftet att ge en första prognos om valresultatet.

Det blir intressant att se hur stort valdeltagandet (inte ”röstningsprocenten”) blir i vår. Det blir också spännande att se hur mycket stödet för de olika partierna skiljer sig i de olika valen. När väljare röstar på olika partier i olika val kallas det röstdelning.

Oberoende av så kommer vårluften att fyllas av tal om val – och ju klarare vi talar och skriver, desto bättre förstår vi varandra. Börja med det viktigaste och använd gärna mellanrubriker, listor, figurer och diagram. Tänk på att också vanliga dagstidningsartiklar är svåra att förstå för många. I Sverige har Studieförbundet Vuxenskolan gjort en kurs som innehåller nyttiga tips för alla som vill skriva lättläst om politik: Bli en lättläst politiker.

Det viktigaste är att du tänker på vad du vill ha sagt, och vem som är mottagaren. Då blir det också lättare att ge tillräckligt med information utan att det blir för långt. Med varje välskriven text kan du som skribent bidra till ökad förståelse av vårt samhälle och vår demokrati – valet är ditt!

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här