Rätten till politiskt deltagande

2.2.2017
Bloggar Ida Sulin

Vi har nyss inlett ett valår och i april 2017 är det dags för kommunalval.
​Rösträtten i val, också i kommunalvalet, är en viktig grundpelare i vårt demokratiska samhälle. Rösträtten behövs för att demokratin skall fungera och på samma gång är demokrati en förutsättning för att rösträtten skall kunna utövas fullständigt.

En del av de mänskliga rättigheterna

Rätten till politiskt deltagande och rösträtt har i internationell människorättspraxis en lång historia. Enligt artikel 21 i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud. Dessutom sägs i deklarationen att folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet och att folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Rätten till politiskt deltagande blev rättsligt bindande i och med att den togs in i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen). Rätten är också inskriven i protokoll 1 till den Europeiska människorättskonventionen. År 1996 antog FN:s kommitté för mänskliga rättigheter en allmän kommentar om hur rättigheten skall tolkas och vilka inskränkningar till den som kan anses legitima.

Begränsningar till rösträtten möjliga

Rätten till politiskt deltagande kan begränsas, så länge inskränkningarna inte är diskriminerande. Inskränkningarna får alltså inte grundas på exempelvis ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning. Däremot kan exempelvis rösträtten begränsas om motiveringen är att säkerställa syftet med rättigheten, dvs. att genom en effektiv valprocess identifiera folkets vilja. Sålunda har det ansetts möjligt att införa åldersgränser för såväl rösträtt som valbarhet till vissa positioner.

Den Europeiska människorättsdomstolen har betonat att möjligheten till begränsningar måste tolkas snävt, eftersom fråga är om en så grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle. I det betydelsefulla målet Hirst mot Förenade kungariket nr 2, som gällde möjligheten att förvägra dömda brottslingar rätten att rösta i Storbritannien skrev domstolen:

”… rösträtten är inget privilegium. På tjugohundratalet måste demokratiska stater sträva efter att inkludera alla… Allmänna val har blivit den grundläggande principen (…). Alla avsteg från [denna] princip riskerar att underminera den demokratiska giltigheten hos den lagstiftande församling som utses och de lagar den utfärdar.”
Vad betyder rösträtten i praktiken?

Enligt Finlands grundlag 14 § har varje finsk medborgare som har fyllt aderton år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar.

Varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen som har fyllt aderton år har rätt att rösta vid val till Europaparlamentet enligt vad som bestäms genom lag. EU:s rättssystem jämställer de unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat med medborgarna i denna medlemsstat när det kommer till rätten till politiskt deltagande i val till Europaparlamentet och kommunalval.

Varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utlänning som har fyllt aderton år har rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar enligt vad som bestäms genom lag.

Riksdagens justitieombudsman (JO) har i en rad avgöranden tagit ställning till vad rösträtten innebär i praktiken. JO betonar att rätten till politiskt deltagande är centrala grundrättigheter i ett demokratiskt samhälle och har bland annat påpekat att vallokalerna måste vara lämpliga för ändamålet, speciellt med tanke på åtkomlighet och hinderslöshet (4607/4/12).

JO har också tagit ställning till att rösträtten måste kunna utövas också på anstalter och i speciella funktioner i samhället. I avgörandet (3068/4/14) togs ställning till att möjlighet att rösta ordnas på så sätt att inget tvivel råder om att enskilda beväringar inte skulle ha haft möjlighet att utöva sina grundrättigheter fullt ut. I avgörandet (2033/4/09) tog JO ställning till att rösträtten måste kunna utövas också i fängelser.

JO har också konstaterat att utövandet av rösträtten är en så grundläggande rättighet att kommunens centralvalnämnd i tvåspråkiga kommuner måste tillse att man i vallokalen kan ge service på två språk och att skyltningen där är på två språk. Centralvalnämnden kan tillse kravet på tvåspråkighet exempelvis genom att ge skriftliga anvisningar om detta och att se till att arbetsturerna i vallokalen görs upp med tanke också på denna aspekt (218/4/12).

Valfrågor på Kommunförbundets juridiska avdelning

Juristerna på Kommunförbundets juridiska avdelning svarar under valåret på en stor mängd frågor angående genomförandet av valet, de juridiska förutsättningarna för kandidatuppställningen och beslutsprocesserna där kring. Speciellt ställer våra medlemmar frågor rörande valbarhet, jäv i de olika valorganen och de faktiska arrangemangen i vallokalerna.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här