Dalande intresse för primärkommunen?

Effekterna av den stora reform som är avsedd att träda i kraft fr.o.m. 2019 är svåra att överblicka. Det man med säkerhet vet är att kommunen, sådan vi känner den idag, inte längre är likadan. Den absolut största biten av den kommunala verksamheten, dvs. social- och hälsovården, flyttas över till landskapsnivån. Det är i dagens läge svårt att helt överblicka en situation som vi aldrig tidigare har ställts inför men klart är att det politiska beslutsfattandet på kommunnivå blir helt annorlunda. Det beror inte på att sättet för beslutsfattande skulle ändra men i och med att kommunens uppgifter genomgår stora förändringar kommer beslutsfattandet att upplevas annorlunda.

Hur mycket den nya kommunen förmår attrahera beslutsfattare i framtiden är nu svårt att bedöma men det sannolika är att politiker med ambitioner inte kommer att nöja sig med att bestämma i en avskalad kommun. I stället riktar man in sig på landskapet. Det kommer ju att vara möjligt att vara förtroendevald på bägge nivåerna men tyngden på besluten kommer att upplevas intressantare på landskapsnivån.

Den nya kommunen kommer rätt långt att vara en bildningskommun. Den sektorn kommer att ta över den roll som social- och hälsovården lämnar efter sig. Allt det övriga, som idag kanske har en mera undanskymd roll, kommer säkert att accentueras men huruvida det förmår öka intresset återstår att se.

Redan nu frågar sig många om fullmäktige blivit en gummistämpel? Att det upplevs så har delvis att göra med att man i kommunerna enligt subsidiaritetsprincipen, d.v.s. att beslutsfattaren skall finnas nära den som beslutet berör, har delegerat beslutsrätten neråt. Dessutom har vi en del råd (äldreråd, handikappråd mm.) som kan påverka och vidare har invånarna rätt att komma med initiativ som tas till behandling. Enligt den nya kommunallagen utökas möjligheterna till påverkan. Allt detta är i och för sig bra men man kan kanske med fog ställa sig frågan vilken uppgift fullmäktige har i framtiden. Om kommunens roll dessutom börjar upplevas som ”mindre viktig” kan man befara att intresset för primärkommunen är i dalande.

För all del, det finns plats för innovativa lösningar också i framtidens kommun och hur det blir ser vi först efter att vi har några års erfarenhet att falla tillbaka på.