Kommunerna föregångare i klimatfrågor
Klimatförhandlingarna i Paris är lyckligt avklarade. Det första globala och rättsligt bindande avtalet har ingåtts. Ett uppnått avtal är värt att fira men de åtgärder som behövs för att stoppa klimatförändringen har vi till stor del framför oss.
Vid Pariskonferensen visade det sig att kommunerna redan kommit långt när det gäller att stävja klimatförändringen. Vid klimatkonferensen var kommunerna bättre representerade än någonsin tidigare och kommunernas klimatåtgärder intog en synlig plats vid fristående evenemang kring klimatkonferensen och i inlägg under förhandlingarna. Kommunorganisationerna ordnade i Paris stadshus också sitt eget klimattoppmöte med stadens borgmästare Anne Hildago som värd. I mötet deltog cirka tusen kommun- och landskapsdirektörer från runtom i världen.
Det starkaste intrycket av Pariskonferensen var att kommunerna har ambitiösa mål som de driver målmedvetet. Särskilt positivt var det att märka att de nordiska kommunerna profilerade sig som föregångare när det gäller klimatåtgärder. De nordiska kommunerna har ett brett uppgiftsområde jämfört med många länder och det framgick av hur helhetsbetonat de nordiska kommunerna kan bemöta klimatfrågan. Finland presenterade klimatåtgärder vid kommunevenemangen med städerna Helsingfors och Åbo som exempel. Åbo presenterade reformen av sitt energisystem och Helsingfors presenterade sin klimatvägkarta som stakar ut stadens utsläppsmål fram till år 2050.
Samma bekymmer hos oss som ute i världen
De mest brännande frågorna under klimatförhandlingarna är gamla bekanta ämnen från tidigare förhandlingar: hur bördan ska fördelas mellan parterna, hur ambitiöst målet för utsläppsminskningen ska vara, mekanismerna för utsläppsminskning, anpassningsfrågorna och finansieringen av klimatåtgärderna. De flesta av dessa frågor är väsentliga också i Finlands kommuner och i deras verksamhet när det gäller att bekämpa klimatförändringen.
I Paris var det särskilt anmärkningsvärt hur finansiärer och placerare spelade en framträdande roll vid olika evenemang. Placering i klimatarbete och kolfria lösningar verkar öka hela tiden. Kolrisken och å andra sidan den ökande marknaden för kolfrihet har fått fotfäste i placeringsvärlden. Finansiärerna drev på varandra och kommunerna att eftersträva en situation där en del av kommunernas verksamhet skulle finansieras enbart med så kallade gröna masslån (greenbonds). Detta skulle förhoppningsvis leda till att gröna lån i fortsättningen är fördelaktigare än andra lån. På det sättet skulle kommunerna och finansiärerna med gemensamma krafter styra marknaden mot kolfrihet. Det är glädjande att Kommunfinans också i Finland är på väg in på marknaden för grön finansiering. Kommunfinans gröna lån och leasing riktas till finansiering av miljövänliga investeringar.
Finansieringsfrågorna är centrala i kommunernas klimatarbete. Klimatfinansiering för projekt eller investeringar är viktiga vitamininjektioner för kommunerna. Mycket viktiga stödformer är statliga stöd för förnybar energi och finansiering av kollektivtrafik. En god nyhet med tanke på utnyttjandet av förnybara energikällor är att Finland var ett av 40 länder som undertecknade initiativet om att upphöra med stödet för fossila bränslen.
Från ambitioner till åtgärder!
I Paris fick man reda på ambitionsnivån i världens länder när det gäller att lösa klimatfrågan. Det ambitiösa målet att begränsa uppvärmningen av atmosfären till maximum 1,5 grader är en viktig signal även till Finlands kommuner. Det globala avtalet ger många kommuner extra stöd i deras arbete där målen måste konkretiseras som konkreta handlingar. Med det här i bagaget kan vi se framtiden an med tillförsikt!
