Just så vill vi ha det

Vissa saker ger medborgarna inte ger avkall på. Dagvård, skola, hälsovård och jobb till exempel. Vissa saker vill medborgarna ha mera av:

Inflytande och närdemokrati – möjligheter att vara med och planera och bestämma om de gemensamma angelägenheterna hör hit.

Detta framkommer vid den kommunrunda i Kristinestad som Medborgarforum rf – Kansalaisfoorumi ry genomför i samarbete med staden Kristinestad och med anledning av utredarna Enestams och Repos förslag om att kommunerna från Vörå i norr till Kristinestad i söder från och med januari 2017 skulle bilda staden Vasa.

Vid informations- och diskussionstillfällena kommer ofta frågan:

– Varför finns här inget alternativ? Var är de övriga möjliga fusionsmodellerna – en gemensam stad i svenska Sydösterbotten/finska Suupohja-området, bestående av Bötom, Kaskö, Kristinestad, Närpes, Storå och Övermark (Teuva), till exempel?

Diskussionen om en kommunfusion väcker tankar om den lokala servicen.

Det Kristinestadsborna inte vill avstå från är hälsocentralen (med läkare, röntgen,  laboratorium och dialys), barndagvården, grundutbildningen och åldringsvården. Också yrkesutbildning bör finnas lokalt.

Det här behövs för att ungdomar, som flyttat bort för att studera eller jobba på annan ort, ska tänka på att återvända till Kristinestad.

För att behålla skolorna är Kristinestadsborna redo att göra som invånarna i Uttermossa gjorde för att hålla kvar byskolan: samla svensk- och finskspråkiga elever och lärare under samma tak. Så kunde Uttermossabarnen fortsätta gå i egen skola. Dessutom lärde de sej båda språken.

Så här kan vid behov göras med skolan i Härkmeri och högstadierna och gymnasierna i centrum.

– Att finska och svenska högstadiet och gymnasiet finns i samma byggnad kräver klara spelregler men vore till fördel för alla, menar Kristinestadsborna.

Skolan i Härkmeri kunde också fungera som allaktivitetshus; servicecentrum för den här delen av stan.

Vid Medborgarforums diskussionsträffar framhåller deltagarna att Kristinestad bör hålla den servicen som finns nu. Blir stan en del av en större kommun ska lika mycket budgetpengar riktas hit som i dag. Detta behöver skrivas in i den kommunala förvaltningsstadgan.

Den ska dessutom slå fast att budgeten i storkommunen ska godkännas med ¾ majoritet. Annars kanske majoriteten (Vasaborna och Korsholmarna) far i väg med pengarna.

Delaktighetsnämnder  som inrättas i de före detta primärkommunerna i Kristinestad,  säger Kristinestadsborna ja till. Delaktighetsnämnden skulle återföra demokratin till medborgarna, göra dem delaktiga i beslutsfattandet och ge möjlighet att påverka.

Delaktighetsnämnderna utses av invånarna i området i fråga (av alla som fyllt 15) och för en fullmäktigeperiod. I dem sitter ingen fullmäktigeledamot. Stadsfullmäktige bildar utskott (bestående av fullmäktigeledamöter) som samverkar med delaktighetsnämnden. Övriga kommunala nämnderna avskaffas.

Fullmäktige delegerar budgetpengar och budgetansvar till delaktighetsnämnden som självständigt fattar beslut och ingår avtal om service med lokala aktörer. Delaktighetsnämnden bjuder in sakkunniga och utnyttjar lokalkännedomen samt erbjuder medborgarna möjlighet att på ett nytt sätt påverka beslutsfattandet.

Kristinestadsborna vill minska byråkratin och lokalt besluta om markanvändning och -planering.

Diskussionsträffarna haglar av konkreta och konstruktiva förslag.

Gymnasiet bör inleda en turistföretagarutbildning. Den lokala näringslivscentralen är viktig och behöver breddas, potatisnäringen ska värnas och utvecklas, marknaderna, Kristinestads bostäder och Lappfjärdsfonden kan aldrig övertas av någon annan. Bredband finns men kräver ett nytänkande för att utnyttjas bättre i distansundervisning och videokonferenser. Servicebuss två gånger i veckan, bankfunktion, mobila och elektroniska tjänster är bra början. Vi måste vara aktiva, initiativrika, orädda.

Vi vill bo i en kommun som vi själva skapar själva. Och vi ska minnas att välfärden bygger på vårt eget arbete.