Tvåårigt förskoleförsök intresserar men brister i personalens kompetens oroar

Det två-åriga förskoleundervisningsförsöket har som syfte att samla in information för kommande beslut.
Det två-åriga förskoleundervisningsförsöket har som syfte att samla in information för kommande beslut.
28.1.2021

I drygt 100 kommuner börjar man nästa höst att ordna tvåårig förskoleundervisning. Undervisnings- och kulturministeriets försökskommuner tillkännagavs förra veckan.

Bland annat Villmanstrand finns med bland försökskommunerna. Stadens direktör för småbarnsfostran Mirva Nousiainen är orolig för hur man kan minska bristen på kompetent personal. Det finns särskilt brist på personer som uppfyller kravet på kandidatnivåutbildning.

– Förra året försökte vi rekrytera 10 personer och lyckades fylla enbart fyra tjänster.

Trots detta välkomnar Nousiainen detta försök. Staden vill generellt gärna vara med och utveckla nytt.

Det finns dock ännu en lång lista med öppna frågor. Nousiainen gör som bäst upp en minneslista på allt som bör beaktas.

– Jag har ett Word-dokument öppet på min dator med denna lista. Vi vet än så länge bara att Villmanstrand medverkar i försöket men vi vet inte ännu hur vi går vidare och vilka som berörs.

På listan över saker som bör utredas finns bland annat den två-åriga förskoleundervisningens antagningar, beslutsfattande, elevvårdstjänster och läroplaner. Det är också ännu oklart om femåringarna kommer till förskolan enligt närskoleprincipen.

– Vårdnadshavarna har kontaktat oss och frågat hur de skall göra och hur man skall ansöka om en förskoleplats. Vi var tvungna att gå ut med ett lugnande meddelande om att mer information kommer inom kort.

Nousiainen påpekar att antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken knappast ökar i och med försöket. I Villmanstrand är redan nu 94–95 procent i denna åldersklass i dagvård.

Ambitiösa målsättningar med försöket

Ministeriet har meddelat att avsikten med det nya småbarnsfostransförsöket är att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten, höja kvalitets- och effektivitetsnivån i förskoleundervisningen, utreda sambanden mellan småbarnspedagogiken samt förskole- och nybörjarundervisningen. Dessutom är avsikten att erhålla kunskap om den två-åriga förskoleundervisningens inverkan på barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar, sociala färdigheter och utformandet av ett sunt självförtroende.

Försökskommunerna har valts slumpmässigt, och i försöket ingår också ett antal jämförelsekommuner i vilka man inte arrangerar försök. Försöket tar fyra år i anspråk.

Utvecklingschef inom småbarnspedagogik Jarkko Lahtinen, Kommunförbundet säger att han inte hört några protester från kommunerna. Inställningen till försöket är i alla fall i detta skede positivt.

I många kommuner är frågan om en tillräckligt kompetent personal aktuell, även om försöket i alla fall inte i betydande mån kommer att öka på antalet barn inom småbarnspedagogiken.

– Det är möjligt att lärare flyttas till enheter som ingår i försöket och då uppstår underskottet på annat håll. Vi riktade uppmärksamhet på tillräckligheten av personalen i utlåtandet till lagförslaget, men ministeriet noterade inte detta, säger Lahtinen.

Personalstrukturen i förändring

Bristen på småbarnspedagoger hotar att öka i framtiden, eftersom personalstrukturen förändras fram till år 2030. I den nuvarande strukturen kan två tredjedelar vara barnskötare och en tredjedel lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer.

Efter knappa 10 år skall två tredjedelar vara lärare eller socionomer – och dessutom så att av dessa två tredjedelar skall åtminstone hälften vara lärare. Resten ska åtminstone ha barnsköterskebehörighet.

För att underlätta personalbristen skapade man 1 000 nya universitetsstudieplatser för småbarnspedagogiken under åren 2018–2021. Nästa höst börjar småbarnspedagogernas nationella flerformsutbildning där studerandena genomför pedagogie kandidat examen som en flerformsutbildning. I denna använder man sig av närstudier, nätstudier samt arbetspraktik.

 Inom branschen har man redan under en tid varit bekymrad över småbarnspedagogikens image. Bilden förbättras inte av alla skriverier om personalens utbrändhet samt överstora barngrupper.

Enligt Regionförvaltningsverket och Valviras tillsyn är verkligheten inte så dyster: tillsynsresultaten av de kommunala daghemmens personaldimensioner var goda.

I utredningen ingick barnens och personalens dagliga antal i 1155 kommunala daghem under två veckors tid. Överskridningsdagar för relationstalet mellan barn och personal som det fastställts i förordningen var under dessa två veckor bara 52 i samtliga daghem.

Under pågående år riktas tillsynen till de kommunala daghemmens gruppstorlekar.

I tillägg till enkäten som riktas till  kommunerna gör regionförvaltningsverken, både på förhand meddelade och icke på förhand  meddelade granskningar.

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.

LÄS OCKSÅ:

Dagssituationen i Helsingfors är ännu utmanande – för få lockas av småbarnspedagogiken

Svensk småbarnspedagogik i Helsingforsregionen utredd: Lönerna måste höjas med 500 euro