Rektorer ser utbrändhet som en risk – Allt tenderar att hända på samma gång, säger rektor i Karleby

14.1.2020

Rektorernas arbetsvardag blir allt mer splittrad, säger Kaj Holmbäck i Karleby. Han vill se en bättre ansvarsfördelning och mer hjälp med elever som mår dåligt.

Föreningen Finlands rektorer presenterade idag resultaten av den första Rektorsbarometern, alltså en undersökning av hur rektorerna mår och trivs i sina arbeten.

Över hälften av rektorerna som deltog i undersökningen – 55,4 procent – brinner för sitt arbete och ser det som meningsfullt, och som ett sätt att utvecklas genom utmaningar.

Men undersökningen visar också att det finns rektorer som är utbrända – 11,5 procent – eller som ser utbrändhet som en klar risk – 33,4 procent.

Allt mindre tid

Kaj Holmbäck, rektor på Donnerska skolan i Karleby och suppleant i föreningen Finlands rektorers styrelse, säger att resultatet speglar de många utmaningar och det ansvar som ställs på rektorerna.

– Med den modell vi har idag blir arbetsuppgiften mer mångfacetterad och uppgifterna ökar utöver det traditionella ansvaret för elever och lärare. Vi har skolutrymmen med inneluftsproblem som ställer till besvär och ett ökande elevvårdsarbete. Det krävs en bred kunskap om en rad olika frågor, men det är inte själva uppgiften som är dramatisk utan att allt tenderar att hända på samma gång.

Holmbäck säger att en rektor tvingas hantera många avbrott i det egna arbetet. Det gäller att vara närvarande och kunna ge svar på hur skolan ska gå vidare i olika frågor. Pressen tilltar när enheterna blir större och de anställda fler.

– Till exempel ska man ska ha utvecklingssamtal med den personal som man leder men det blir allt mindre tid per person då skolenheterna blir allt större. Dessutom leder man personal med flera olika tjänstekollektivavtal.

Har det att göra med arbetsmängden eller hur arbetet är strukturerat?

– Det är strukturerat så, att en rektor i huvudsak har ansvaret på skolan. Det är klart att man kan delegera uppgifter, men ansvaret är fortfarande rektorns och det kan vara betungande om det kör ihop sig.

Har rektorerna tillräckligt med stöd?

– Det bästa stödet en rektor kan få är från en annan rektor, som förstår arbetet. Bäst vore det om den biträdande rektorns roll utvecklades så att att man ger tid till en vice rektor att hjälpa till med att leda och utveckla skolan. I flera kommuner får vicerektorer eller biträdande rektorer en liten lönedel men inte mera tid. Biträdande rektorer har ofta mycket undervisning och hinner inte därför ta sig an så många uppgifter.

Holmbäck säger att många skolor har vice rektorer men att det här inte utnyttjas optimalt. Det kan bero på att det ses som en kostnadsfråga eller på att man inte förstår arbets- och ansvarsbördans omfattning.

Vem undervisar och vem fostrar?

Holmbäck säger att skolans roll vad gäller elevernas uppfostran och välmående ändrat med tiden.

– Man ska komma ihåg att lärarna är utbildade till att undervisa. Tidigare ställde man frågan: Vem ska undervisa och vem ska fostra, och då var fostran hemmets ansvar. Idag har skolan en stor roll i att fostra och just nu växer ansvaret i att också ta hand om elevernas välmående. Social- och hälsovårdssektorn kräver större insatser av skolan i välmåendearbetet medan vi på skolan upplever ett större behov av hjälp och stöd från just social- och hälsovårdssidan.

Vad mera önskar du från politiskt håll?

– Man bör se till att elevgrupperna har rimlig storlek och att det finns stöd för det växande antalet elever som inte mår bra och behöver personliga arrangemang. Det måste finnas tillgång till specialundervisning. I Svenskfinland finns det utmaningar i att få hjälp på svenska för svenskspråkiga elever som mår dåligt. Handlingsplaner som uppgörs i en del tvåspråkiga kommuner utgår i från finskspråkiga förhållanden och översätts till svenska. Det innebär ibland att de saknar verklighetsgrund i svenska sammanhang och skolan får försöka hantera situationer med de ännu mindre resurser som finns tillgängliga för svenskspråkiga elever. Politiker kunde gärna försäkra sig om att en plan som står skriven på svenska också beskriver situationen i kommunen ur ett svenskt perspektiv och inte bara är en översättning.

Läs Finlands rektorers pressmeddelande om Rektorsbarometern (på finska).