Hätsk debatt om kommunernas permitteringsplaner: Räddar inte ekonomin, säger lärarfack — tarvlig propaganda, ryter Kommunförbundet

6.8.2020

Undervisningsminister Li Andersson vädjar till kommunerna att prioritera undervisningen, annars dras coronastödet tillbaka.

Läsåret och småbarnspedagogiken i skolor och daghem inleds inte bara i skuggan av coronaviruset —vars andra våg redan är här, enligt HUS vd Juha Tuominen — utan också präglade av kommunernas ytterst ansträngda ekonomi.

Det här leder till att en del kommuner inleder skolstarten och dagvårdsverksamheten med att permittera personal, något som upprör lärarfacket OAJ.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen menar i ett pressmeddelande att de planerade permitteringarna i omfång kan jämföras med recessionen i 90-talets Finland.

— De kommunala beslutsfattarna borde inse att de inbesparingar av engångsnatur som eftersträvas inte står i rimlig proportion till den skada man åsamkar lärandet och att permitteringar aldrig räddar kommunekonomin, säger Luukkainen.

Han uppmuntrar också kommuninvånarna att noga följa med kommunalpolitikernas beslut, med tanke på vårens kommunalval.

— Staten bör inte stödja permitterande kommuner där de lokala beslutsfattarna förorsakar problem med sina åtgärder och sätter staten att bekosta korrigeringarna. Som tur har närmare hundra kommuner redan blivit varse riskerna och skrinlagt sina permitteringsplaner.

Enligt OAJ:s uppgifter planerar åtminstone 49 kommuner att permittera, säga upp eller överföra lärare på deltidsarbete i år.

Permitteringar inte i stödets anda

Undervisningsminister Li Andersson (VF) säger till Yle att kommuner som permitterar personal i grundskolan och småbarnspedagogiken inte kan få stöd för de arrangemang som coronaviruset framtvingat.

— Det är inte i stödets anda. I villkoren konstateras att kommunen kan tvingas betala tillbaka stödet till Undervisnings- och kulturministeriet om den permitterar personal i småbarnspedagogiken och grundskolan, som jobbar med sådan verksamhet som stödet riktas till.

Regeringen har beviljat grundskoleundervisningen 70 miljoner euro i stöd, och 14 miljoner euro till småbarnspedagogiken.

Andersson vädjar till kommunala beslutsfattare att prioritera barnens och de ungas situation och rätt till undervisning.

— Det här är en tid då vi behöver yrkeskunniga i småbarnspedagogiken och undervisningen, säger hon.

Beklagliga beslut är nödvändiga

Lärarfacket OAJ har publicerat en lista över vilka kommuner som står i beråd att permittera, vilka som permitterar i samband med skolstarten, vilka som för samarbetsförhandlingar och vilka som genomfört dessa. (Senare korrigerade OAJ sina uppgifter vad gäller två kommuner.)

Diskussionen får Kommunförbundet att ryta till. Förbundet säger i ett pressmeddelande att kommunerna har haft huvudansvaet för att trygga tjänsterna för invånarna under coronakrisen och att ansvaret fortsätter också i höst.

Trots en hårt pressad kommunal ekonomi tar kommunerna till permittering eller uppsägning bara av nödtvång, menar förbundet.

— Att skuldbelägga kommunerna inför det nya läsåret och stämpla enskilda kommuner är tarvlig propaganda i en situation där de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna säkerligen gör allt för att klara sig i korstrycket mellan en kärv ekonomi och serviceförpliktelser. Det är klart att staten också i fortsättningen behöver stödja kommunekonomin och avhålla sig från att ge kommunerna fler skyldigheter, så att de klarar av att tillhandahålla undervisnings- och andra tjänster, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina i ett pressmeddelande.

Reina påminner om att personalkostnaderna står för upp till två tredjedelar av kommunernas totala utgifter.

— Den kommunala ekonomin är en helhet där beklagliga anpassningsbeslut alltid måste fattas utgående från en helhetsbedömning. Om en sektor befrias från anpassningsåtgärder blir anpassningbehovet större inom kommunernas övriga sektorer, säger Timo Reina.

Andra våg förvärrar läget

Kommunallagen förutsätter att kommunens inkomster och utgifter är i balans på medellång sikt, påminner Kommunförbundet. Därför måste kommunerna ha tillgång till anpassningsåtgärder, såsom permitteringar.

Kommunförbundet menar att kommuner som permitterat personal har i typiska fall utgifter och inkomstbaser som är sämre än det nationella genomsnittet. Ofta har de också underskott som saknar täckning i balansräkningen.

Överlag innebar coronapandemin en omvälvning i städernas och kommunernas tjänster och ekonomiska utsikter, och blir det en andra våg förvärras läget ytterligare, skriver Kommunförbundet.

Kommunerna har uppskattat att pandemin trots coronastödet försvagar kommunernas ekonomi med cirka en miljard euro i år och med 1,7 miljarder euro år 2021. De ekonomiska konsekvenserna varierar lokalt.