Förlängd läroplikt är en dyr lösning som hjälper få
SDP, Centern, Vänsterförbundet och De gröna vill förlänga läroplikten, men en sådan kostar hundratals miljoner och hjälper inte de ungdomar som går från grundskolan till andra stadiets utbildning med otillräckliga kunskaper, eller som avbryter utbildningen på grund av andra problem. Det säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur vid Kommunförbundet.
I samband med regeringsförhandlingarna har tanken om förlängd läroplikt igen aktualiserats. En förlängning som omfattar andra stadiets utbildning — alltså gymnasium och yrkesskola — anses ha en sysselsättande effekt på lång sikt. Att förlänga läroplikten i starten, alltså så att den omfattar sexåringar, ses som ett sätt att förebygga framtida problem.
Bland de partier som ingår i regeringsförhandlingarna vill SDP och Centern förlänga läroplikten till 18 år. De gröna och Vänsterförbundet talar för avgiftsfrihet på andra stadiet, vilket i praktiken innebär att läroplikten omfattar hela andra stadiet. SFP har förlag på åtgärder som kan förebygga utslagning bland unga och underlätta steget in i arbetslivet, bland annat ungdomsverkstäder och läroavtal.
Kommunförbundet har räknat att en förändring av läroplikten skulle innebära ytterligare kostnader på hundratals miljoner årligen. Likaså skulle en förlängd läroplikt innebära investeringar i fastigheter. Kostnaderna här är på drygt 300 miljoner euro.
SÅ MYCKET SKULLE REFORMEN KOSTA KOMMUNERNA.
Kostnaderna beror på hur plikten formuleras
Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur vid Kommunförbundet, säger att de
slutliga kostnaderna beror på hurdan förändring som regeringen går in för. Kommunförbundet har i sin beräkning utgått från att läroplikten gäller genom hela andra stadiet, men Päivärinta säger att allt inte kan beräknas.
— Om läroplikten på andra stadiet förverkligas som i grundskolan har kommunerna ett ansvar att följa upp att läroplikten fullföljs, och de är skyldiga att se till att utbildningen ordnas tillräckligt nära och så vidare. Det är klart att andra kostnader kan komma på tal. Det beror på hur man formulerar läroplikten.
Päivärinta säger att en förändring som gör att sexåringar omfattas av läroplikten också skulle vara en märkbar förändring. I dagsläget är det föräldrarnas skyldighet att se till att barn går i förskola. Kommunerna har inget övervakningsansvar. Men om läroplikten sänks blir kommunen ansvarig för sexåringarnas skolgång.
Päivärinta säger att det vore bättre med att förlänga förskolan till två år, det vill säga att barnen i två års tid får 20 timmar avgiftsfri förskoleundervisning. Kommunförbundet efterlyser också mera flexibilitet i övergången från förskola till grundskola.
Resurser till grundskolan i stället
Överlag vore det bättre att styra resurserna till de tidiga åren i barnens liv, säger Päivärinta. Att stödja barnen är att stödja familjerna och förebygga problem.
Enligt Päivärinta är en reform som förlänger läroplikten uppåt enbart en teknisk lösning som inte hjälper dem som är mest i behov av hjälp.
Ute i kommunerna finns det tillräckligt med studieplatser på andra stadiet, och därmed finns det också en beredskap på en förlängning av läroplikten. Det är alltså inte där som skon klämmer. Problemet är de ungdomar som avbryter sina studier. Det är på dem som resurser borde satsas, säger Päivärinta.
— En förlängning av läroplikten så att den omfattar andra stadiet skulle vara en dyr lösning, men den innebär inte mera resurser till dem som behöver hjälp.
Päivärintas poäng är att de allra flesta får en utbildning på andra stadiet. En förlängd läroplikt gagnar inte dem, men inte heller dem som kommer till andra stadiet utan att kunna läsa och räkna tillräckligt bra.
— Vi borde förbättra grundskolan i stället.
Avgiftsfriheten löser inte alla problem
I Borgå är bildningsdirektör Hilding Mattsson inne på ett snarlikt resonemang, även om han påpekar att det är ett komplext problem.
Borgå valde tidigare att inte gå med i det statligt stödda försöket med gratis småbarnspedagogik för femåringar. I och med att 90 procent av stadens femåringar ändå får dagvård sågs försöket som onödigt.
I stället inväntar bildningssektorn statens nästa drag, och förväntar sig att alla förändringar ska kompenseras till fullo.
Vad gäller frågan om andra stadiets utbildning säger Mattsson att utmaningen är de ungdomar som avbryter studierna. Brist på studieplats är inte ett problem.
— Visst kan kostnaderna för andra stadiets utbildningar vara betydliga. Den ekonomiska aspekten är att räkna med, men frågan är hur många studerande som avbryter sina studier på grund av den och hur många som gör det av andra orsaker. Det finns en diskussion om huruvida kostnadsfriheten borde gälla bara för vissa, men jag kan inte svara på om den löser alla problem. Det är bra att fundera på olika alternativ och sätta in stöden där de behövs.
Signalerna har gällt småbarnspedagogiken
I Åbo har fokus varit på förändringar inom småbarnspedagogiken. Liliane Kjellman, bildningsdirektör för det svenska resultatområdet, säger att en sådan förändring har upplevts som mera sannolik.
— Åtminstone har staten utåt kommunicerat att den vill satsa på att utjämna ojämlikheter. Försöket med gratis dagvård för femåringar har setts som ett steg mot en tvåårig förskoleverksamhet.
Kjellman säger att även om Åbo är med i försöket, och på så sätt beredd på en förändring, så skulle en sådan trots allt föra med sig kringkostnader.
Och om läroplikten förlängs uppåt?
— Då måste vi fundera på sådant som tillgänglighet, i och med grundskolan förpliktar kommunerna att ordna skoltransporter, och det finns en rad andra saker som följer med ett sådant paket, också kostnader som vi kanske inte funderat på.
Kjellman säger att oberoende av vilka förändringar som regeringen går in för så måste resurserna vara tillräckliga. Det fungerar inte att staten ger en del av resurserna och sedan utgår från att kommunerna sköter resten.
— Hur ska vi ha råd med det här?
Så tycker Kommunförbundet
- I maj i fjol föreslog Kommunförbundets styrelses arbetsutskott att den avgiftsfria tvååriga förskoleundervisningen kunde inledas vid 5 års ålder. Skolstarten skulle ske flexibelt vid 6–8 års ålder, till exempel med ett årskurslöst övergångsskede där förskole- och grundläggande undervisning integreras om eleven deltar i den förskoleundervisning som kommunen anordnar.
- Åtgärderna skulle trygga en skolstart enligt varje barns egna förutsättningar och förskoleundervisningen skulle inte vara en del av läroplikten. Om familjen önskar skulle barnet kunna få den kunskap som motsvarar förskoleundervisningen på annat sätt än som en del av skolan.
- Kommunförbundets förslag innefattar en ökning av kommunernas skyldigheter och förutsätter tilläggskostnader på 165 miljoner euro. De här skulle kompenseras fullt ut. Det gäller också investeringskostnaderna.
- Vad gäller utbildningen på andra stadiet vill arbetsutskottet att den fortsätter vara kommunalt förankrad och läromedelskostnaderna ska beaktas som en del av studiestödssystemet. Satsningar på handledning under det kritiska övergångsskedet behövs specialundervisningen på andra stadiet måste stärkas.
- Under den grundläggande utbildningen bör man säkerställa att alla elever har den kunskap som behövs vid övergången till andra stadiet.
- Det har också gjorts betydande nedskärningar i basfinansieringen för utbildningen på andra stadiet. Kommunförbundets styrelses arbetsutskott anser att denna basfinansiering bör stärkas så att de föreslagna utvecklings- och stödåtgärderna kan genomföras på lokal nivå på bästa möjliga sätt.
