Det viktigaste budskapet har varit att begränsa det egna arbete och ta hand om sitt välbefinnande, säger klassläraren Ari Immonen. Detta har gett skolan ett inofficiellt tillstånd att lämna saker ogjorda.

Efter regeringens beslut den 18 mars att stänga alla grundskolor, gymnasier och universitet har skoleleverna fått anpassa sig till distansundervisning. Men att undervisa på distans ställer nya krav på både lärare, föräldrar och elever. 

– De första två veckorna var en katastrof. Vi var tvungna att lära oss nya applikationer på Ipaden som vi fick från skolan. En förstaklassare klarar inte det själv utan behöver hjälp med allt, säger föräldern Kati Taivainen, vars son Anton Aholainen går i första klass i Itä-Hakkilan koulu i Vanda.

Föräldern Elina Korkea-aho litar på att lärarna gör sitt allra bästa i den här situationen men efterlyser daglig social kontakt för sonen Anton Korkea-aho som går i andra klass i Niipperin koulu i Esbo. 

– Det är svårt för ett barn att vara utan de normala sociala kontakterna, även om vår son har anpassat sig ganska bra, säger Korkea-aho.

Inledningsvis skedde all undervisning via instruktioner på Wilma men har nu utvecklats till möten en eller ett par gånger på Google Meet, samt appen Qridi för att lista de dagliga skoluppgifterna. 

– Det är väldigt bra för eleverna att få en lista på skolarbetet i sina telefoner som läraren kan följa. Det hjälper mig mycket eftersom jag hittills dagligen skrivit en lista på skolarbetet och försäkrat mig om att allt blivit gjort, säger Korkea-aho.

Trots coronaviruset kvarstår skolelevers läroplikt och enligt Utbildningsstyrelsen är ett av målen i lagen att säkerställa att undervisningen ges på liknande villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet. 

Svårt att balansera arbetsbördan på distans

Ari Immonen är klasslärare i årskurs fem i på Länsimäen koulu i Vanda.

Han säger att det inte har varit en självklarhet hur distansundervisningen ska se ut i praktiken. Enligt Immonen har han och kollegorna fått väldigt få instruktioner om hur undervisningen ska skötas. 

Skolans rektor har uppmanat dem att tänka på den egna hälsan och att minska på den egna arbetsbördan under krissituationen. Det här har resulterat i att Immonen gett färre uppgifter till sina elever än vanligt. 

– Jag har lyssnat på mina kollegors utsagor om att de har rättat uppgifter nätterna långa eftersom de är så många fler än vanligt. I distansundervisningen blir det lätt så att läraren får rätta de saker som eleverna annars rättar själva, säger Immonen.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Elevernas frånvaro har minskat anmärkningsvärt, säger klassläraren Ari Immonen. Lärandet når eleverna bättre än under normala omständigheter. Vad eleverna faktiskt lär sig är en helt annan historia, säger Immonen. Foto: privat

Kati Taivainen upplever att hemuppgifternas antal ökade sedan distansundervisningen startade. 

– De senaste månaderna gjorde barnen ungefär 2–3 uppgifter på varje mattelektion. Nu måste de göra 3–4 sidor hemma. Det är samma i varje ämne, säger Taivainen.

Håller koll via WhatsApp

Vilka digitala läromedel som används och hur ofta virtuella lektioner hålls varierar mellan skolorna.

Immonen undervisar sina elever via Adobe Connect, där han kan se och prata med eleverna, samt via en gemensam WhatsApp-grupp. 

– Ett nytt utmärkande drag i klassrumssituationen är ett ökat stöd från andra elever. De bryr sig mer nu än innan om en elev är frånvarande. 

Immonen upplever att eleverna förbättrat sina digitala färdigheter avsevärt sedan distansundervisningen började men att det ser annorlunda ut för lärarnas del. 

Lärarnas digitala förmåga och tekniska utrustning kan vara bristfälliga. Få lärare har ett headset eller en ordentlig webbkamera vilket resulterar i dålig kvalité på både bild och ljud som ingen bryr sig om att lyssna på, säger Immonen.

Snabb återkoppling från lärare i Borgå

I de svenskspråkiga skolorna Kvarnbackens skola och Eklöfska skolan i Borgå har övergången från närundervisning till distansundervisning gått relativt smärtfritt.

Föräldern Ninja Ådal är imponerad över hur väl samarbetet fungerar med döttrarna Ciras, 11 och Sagas, 9, respektive skolor.

– Varje dag får de kommentarer om resultatet och nästan direkt efter att uppgifterna är inlämnade får de veta om det behövs korrigeringar. Bådas lärare har ringt och följt upp skolarbetet med flickorna. Vid problem har vi kontaktat läraren via Wilma eller Google Teams-chatten och fått hjälp direkt, säger Ådal.

Saga Ådal, som går i årskurs två i Eklöfska skolan i Borgå, öppnar Google Teams klockan nio och kollar vad hon fått för uppgifter. När jag har gjort uppgifterna har jag fritid, säger Saga. Foto: privat

Reportaget gjordes innan regeringens beslut att öppna skolorna den 14 maj.

FAKTA

Itä-Hakkilan koulu, Vanda

  • Har färre än 500 elever i klasserna 1–4 och cirka 35 lärare.

Länsimäen koulu, Vanda

  • Har cirka 540 elever i klasserna 5–9. Att få upp läsningen och rörligheten för eleverna är viktiga fokusområden.

Niipperin koulu, Esbo

  • En skola i norra Esbo som har 250 elever i klasserna 1–6. Skolan är PEP-sponsrad. 

Kvarnbackens skola, Borgå

  • Den största svenskspråkiga skolan i Borgå med 391 elever i klasserna 1–6 och cirka 30 lärare. 

Eklöfska skolan, Borgå

  • Öppnade år 2019. Har 176 elever från förskola till klass 6 och 18 lärare.