Strejken i Åbo: Lågavlönades lönegrop kan inte åtgärdas genom att Arkeas anställda behåller sitt kollektivavtal, säger biträdande borgmästare Rantanen

Elina Rantanen, biträdande borgmästare i Åbo för De gröna.
Elina Rantanen, biträdande borgmästare i Åbo för De gröna. (Åbo stad)
23.11.2021

Frågan om avtalsbytet tas till stadsstyrelsen. VF vill ta frågan till fullmäktige om nödvändigt.

I Åbo har det stadsägda fastighets- och matservicebolaget Arkeas anställda strejkat i en vecka. Bakom strejken står fackförbunden JHL och Jyty.

Strejken påverkar matserveringen i daghem, skolor och gymnasier. De sistnämnda – förutom gymnasiet Katedralskolan – har övergått till distansundervisning och föräldrar uppmanas fortfarande vara beredda på att sända matsäck med barnen.

I daghem och grundskolor har städningen upptagits som skyddsarbete, för att garantera hälsa och säkerhet.

Strejken är en repris på den som genomfördes för två år sedan. Också då ville Arkea övergå till det kollektivavtal som omfattas av Turism- och restaurangförbundet Mara och förbundet för fastighetsbranschen KITA.

Strejken för två år sedan ledde till att Arkea avstod från planerna, men för en vecka sedan på måndag gav Åbo stads koncernsektion de återupplivade planerna sin välsignelse.

Det här skedde efter omröstning. Rösterna föll 5 mot 4. SDP, VF och Sannfinländarna motsatte sig, Samlingspartiet, Gröna och Centern var för ett byte av kollektivavtal.

Det nya kollektivavtalet kan, enligt Arkea, sänka lönerna med upp till tio procent, men också höja en del löner med upp till fem procent. JHL menar att lönesänkningen kan vara upp till 30 procent.

VF tror på nytt beslut

Parterna i konflikten inledde idag tisdag förhandlingar och igår, på måndagens stadsstyrelsemöte, beslöt borgmästaren Minna Arve (Saml) att ärendet tas till behandling i styrelsen om en vecka.

Stadsstyrelsemedlemmen Jaakko Lindfors (VF) säger att det är det offentliga tryck som strejken orsakat, och det politiska trycket, som fått borgmästaren att ta ärendet till stadsstyrelsen.

Redan tidigare hade VF börjat samla namn för att kunna ta frågan till fullmäktige. För det behövs 17 fullmäktigeledamöters underskrift. Nu inväntar partiet behandlingen i stadsstyrelsen.

– Jag förväntar mig att koncernsektionens beslut ändras i stadsstyrelsen, men det återstår att se. Efter styrelsens beslut får vi se om det finns behov att föra ärendet till fullmäktige. Principiellt sett tycker vi att fullmäktige är den rätta platsen för en sådan diskussion, eftersom behandlingen i styrelsen förs bakom stängda dörrar.

VF skulle helst se att en del av Arkeas service som köps av staden, bland annat skolmat och -städning, togs tillbaka som en del av stadens service. Det är inte hållbart att sänka löner för Arkea-anställda, av vilka en del redan tjänar under 2 000 euro i månaden, säger Lindfors.

– Det skapar bara mera ojämlikhet. Det att Arkea är verksam på den öppna marknaden har redan skapat fördelar för staden, som sparat då nivån på bolagets service sänkts. Det finns inget mer för Arkea att vinna, eftersom bolaget redan tagit över marknaden i regionen. Därför kan staden delvis ta över servicen, på ett effektivt och hållbart sätt.

Vem bär ansvaret för att elever inte nu får den skolmat de har rätt till?

– Arkea har planerat ett avtalsbyte redan länge, och har erfarenhet av strejker. Jag anser att bolaget borde ha förberett sig bättre, för man visste vad som var att vänta.

Rantanen: Arkea måste kunna konkurrera

Också Elina Rantanen (Gröna), biträdande borgmästare och andra vice ordförande i stadsstyrelsen, tycker att strejken kunde ha förutsetts och att förberedelserna borde ha varit bättre. Rantanen säger sig ha förståelse för de strejkande.

– Men värst är att den drabbar skolbarn som har olika bakgrund och olika möjligheter att ha med sig en matsäck hemifrån.

Rantanen säger att situationen ändrats något sedan partiets medlem i stadens koncernsektion röstade för ett avtalsbyte. I och med att ärendet tas till stadsstyrelsen finns det utrymme för diskussion, bland annat om huruvida delar av Arkeas service kunde återtas av staden. Det alternativet blir nu föremål för politiska förhandlingar.

Rantanen vill inte säga om hon kommer att stödja ett sådant förslag, men ser det som ett godtagbart alternativ.

Hennes inställning i grundfrågan är dock klar: Arkea kan inte vara verksam på den öppna marknaden med andra spelregler än konkurrenterna.

– Vad händer om vi inte går med på att Arkea byter kollektivavtal? Utöver att godkänna avtalsbytet är våra alternativ att staden tar över en del av servicen, främst då skolmaten, och i övrigt låter Arkea vara verksam på marknaden med samma villkor som konkurrenterna, eller så gör vi ingenting. Det sistnämnda leder till att bolaget förlorar sin konkurrenskraft, kan inte säkra avtal och har inga jobb att erbjuda. Gröna vill att Arkea ska vara ett konkurrenskraftigt bolag och vi vill ge dess ledning möjligheten att genomföra nödvändiga åtgärder.

Grönas vikarierande partiordförande Iiris Suomela sa förra veckan att lönegropen i kvinnodominerade branscher kan inte åtgärdas om man fortsätter fördela löneförhöjningar jämnt. Just de branscherna kräver större löneförhöjningar än andra. Går inte Gröna i Åbo mot sin egen ordförande i det här fallet?

– Inte alls. Skäliga arbetsvillkor och frågan om att lågavlönades kollektivavtal måste justeras kraftigare är en arbetsmarknadsfråga. Den kan inte lösas genom att man ser till bara vissa anställda och till vissa bolag, till exempel Arkea. Det är begripligt att den här frågan koncentreras till enskilda anställda, men den måste lösas på samhällelig nivå, inte på individ- och bolagsnivå. Arkea måste kunna klara sig i konkurrensen, och anställda i ett stadsägt bolag kan inte ha andra villkor än andra anställda, säger Rantanen och tillägger att hon hoppas på arbetsmarknadslösningar som ger lågavlönade ett lönelyft.

Läs också: ”Kommunala bolag är inte grillkiosker”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här