Närpes blir allt mer internationellt – behovet av utländsk arbetskraft ökar
Närpes är en av landets mest internationella kommuner. Utmaningar finns, vilket de senaste veckorna visat, och den så kallade Närpesmodellen kan ge en för enkel bild av integrationen.
Närpes år 2022 är ett mycket brokigt samhälle. Från att traditionellt ha varit en nästan helt svenskspråkig landskommun har det utländska inslaget successivt vuxit till cirka 17 procent.
Den nya situationen har främst formats av en stark arbetskraftsinvandring till växthusnäringen samt till metall- och verkstadsföretagen under 2000-talet. Idag bor det uppskattningsvis 700–800 vietnameser i regionen – vid sidan av bosnier, thailändare, ecuadorianer, vitryssar, ukrainare och andra etniska grupper. Totalt finns det ett 40-tal nationaliteter i Närpes.
Närpes i fokus
Det här reportaget gjordes innan tidningen HBL skrev om de brottsmisstankar som riktats mot ett företagarpar i Närpes. Uppföljningar på de nyheterna kan ni läsa här:
Närpes stad har under det gångna året anpassat sig till de strukturella förändringarna genom att ta i bruk en plan för tvåvägsintegration. I början av 2022 blir staden därtill upprätthållare av Welcome Office, en informationsverksamhet som hittills har skötts av K5-kommunerna gemensamt.
– Det kommunala integrationsarbetet i Närpes har gått framåt och är relativt välutvecklat. Men visst finns det också många utmaningar att tampas med, konstaterar Jennifer Ståhlgård, integrationssamordnare i Närpes stad.
Ståhlgård började jobba som integrationssamordnare i juni 2021. Hon har tidigare arbetat med integrationsfrågor inom socialservicen i Kaskö och är således ingen novis på området.
Närpesmodell ger ytlig bild
Integration är ett helhetspaket som handlar om så mycket mer än enbart försörjningsmöjligheter. Förutom att de nyanlända förväntas lära sig språk, seder och bruk är det också viktigt att Närpesborna accepterar och släpper in nykomlingarna, framhåller Ståhlgård.
– Det finns mycket att fundera över på arbetsplatserna. Hur kan man stödja, hjälpa och integrera på ett mera effektivt sätt? Växthusodlarna har ett stort ansvar i det här sammanhanget.
– En av de största sociala utmaningarna finns på bildningssidan. Det finns idag skolklasser där 80 procent av eleverna har andra modersmål än svenska eller finska, säger Ståhlgård.
Vietnamesiskan Luu Dieu Thuy har arbetat som samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes sedan november 2017.
Hon är stationerad i Närpes stadshus och ska betjäna invandrare och förmedla information i viktiga ärenden på både vietnamesiska, engelska och svenska. Dieu Thuy kommer också att leda och ansvara för Mind Spring-gruppverksamhet för utländska familjer.
Mind Spring är ett diskussionsforum där invandrare kan ventilera olika slags invandringsrelaterade problem för att öka sin kunskap och samtidigt stärka självförtroendet.
– Behovet av den här servicen har ökat efter hand. Möjligheten att få information på det egna språket underlättar integreringen, säger Dieu Thuy.
Luu Dieu Thuy kom själv till Närpes som studerande med släktband till orten för 19 år sedan. Innan hon emigrerade tillbringade hon åtta år i ett flyktingläger i Hong-Kong.
– Jag har bott ett tag i Tammerfors med min familj. Vi valde dock att flytta tillbaka till Österbotten eftersom vi upplevde att de sociala möjligheterna till integration är bättre i den finlandssvenska miljön i Närpes.
Luu Dieu Thuy och Jennifer Ståhlgård säger båda att den så kallade Närpesmodellen med samhällsnyttig arbetskraftsinvandring ofta ger en förenklad och ytlig bild av integrationen.
– Många invandrare saknar grundläggande språkkunskaper och de kan ha nedsatt arbetsförmåga på grund av allergier eller ryggproblem. Eftersom antalet skolelever med invandrarbakgrund har ökat snabbt har det också uppstått segregation i skolorna i Närpes. I det praktiska livet finns det en rad olika problem.
Att knyta nyanlända till lokala förenings- och fritidsverksamheter är ett av målen med integrationsarbetet i Närpes.
Invandringen förväntas fortsätta öka framöver – inte minst på grund av aktuella utbyggnadsplaner inom växthusnäringen i Närpes.
– Samtidigt sker det också utflyttning. Många bosnier har lämnat orten på senare tid, framför allt för att söka sig till Sverige eller Tyskland, säger Dieu Thuy.
Stort behov av utländsk arbetskraft
Det är inte bara utländsk växthuspersonal som behövs i näringslivet i Närpes.
Verkstadsföretaget Närpes Trä och Metall, mest känt för tillverkning av renhållningsfordon och släpvagnskonstruktioner, har ett betydande och kontinuerligt behov av svetsare, målare och ytbehandlare från andra länder.
– Den här utvecklingen har accelererat under de senaste 5–6 åren. Vi anlitar två firmor som sköter rekryteringen av utländsk arbetskraft. Ofta handlar det om rysktalande arbetare från Baltikum eller Polen, säger Disa Nordin, personalchef vid Närpes Trä och Metall.
Mängden inhyrd arbetskraft och längden på anställningarna varierar, beroende på orderstocken.
– En del utländska anställda vistas här i ett eller två år, medan andra åker tillbaka till sina hemländer redan efter någon månad. Sedan finns det anställda som rotar sig varaktigt i Närpes. På sistone har antalet legat på 7–8 per år, säger Nordin.
Närpes Trä och Metall är idag ett internationellt företag med kommunikation på tre språk. Som bäst har företaget ett 40-tal anställda av utländsk börd samt 30–35 inhyrda arbetare i personalen. För närvarande har NTM även fem baltiska hockeyspelare anställda. De representerar det lokala ishockeylaget IF Kraft.
– Kommunikation, tolkning och översättning är mycket viktigt för oss. Det förutsätts att våra anställda har elementära grundkunskaper i svenska, finska eller engelska. Detta är absolut nödvändigt för att farliga situationer och olyckor ska undvikas på verkstadsgolvet, säger Nordin.
– Vi kan erbjuda de utländska arbetarna kurser i svenska. Men att allmänt informera om hur det finländska samhället fungerar hör inte till vårt ansvarsområde, säger personalutvecklingschef Eva-Lena Gullans.
– För en av våra anställda som är troende muslim har vi anvisat ett rum som kan användas för bönestunder, berättar Gullans.
Under 2022 planerar Närpes Trä och Metall 20–30 nyanställningar till fabrikskomplexet i Närpes. Koncernen har sammanlagt cirka 650 anställda varav 430 är stationerade på huvudorten Närpes.
Hur förlöper det vardagliga samarbetet i den etniskt mångsidiga verkstadsmiljön?
– Det är klart att det kan förekomma mindre spänningar i den här internationella miljön. De infödda arbetarna undrar ibland varför vi tar hit utländska förmågor. Då förklarar vi att det är nödvändigt för att de själva ska få behålla sina jobb. Tidigare har det även funnits en uppdelning mellan svenskt och finskt här i företaget. Vi har många anställda från närliggande finskspråkiga kommuner, säger Disa Nordin.
Mikaela Björklund, stadsdirektör i Närpes, understryker att arbetskraftsinvandringen allmänt taget banar väg för bättre utvecklingsmöjligheter inom de lokala företagen.
Vid sidan av växthusbranschen och metallindustrin utgör nyfinländarna också en viktig resurs inom vårdsektorn inklusive äldreomsorgen i Närpes, betonar Björklund.
– Tillgången på jobb är god i vår kommun för närvarande. Arbetslöshetsgraden har på sistone legat på cirka 3 procent. Antalet invånare av utländsk börd som behöver utkomststöd är lågt.
”Spännande att engagera sig politiskt”
Det starka utländska inslaget i Närpes börjar färga av sig alltmer även på kommunalpolitiken.
En rutinerad aktör i sammanhanget är den sittande SFP-fullmäktigeledamoten Emina Arnautovic, bördig från Bosnien-Hercegovina, som i många år har engagerat sig flitigt i det lokala integrationsarbetet.
I kommunalvalet 2021 blev Nhu Anh Nguyen och Ly Le Huyen invalda i stadsfullmäktige med 100 respektive 67 röster. Duon, som representerar SFP, är därmed de första vietnameserna i den beslutsfattande församlingen i Närpes.
– Det känns häftigt och bra att ha blivit invald. Det var första gången som jag engagerade mig politiskt. I första hand valde jag att ställa upp och kandidera på eget initiativ, säger Nhu Anh Nguyen.
Nhu Anh Nguyen har dubbla uppdrag i Närpespolitiken i och med att han också är medlem i stadsstyrelsen.
– Visst har det varit spännande. Att överhuvudtaget våga säga någonting i salen var en utmaning i början. Samtidigt har mottagandet varit fint och vänligt. Jag får hela tiden lära mig mycket om hur politiken och samhället fungerar. Jag har också deltagit i utbildning om hur man beter sig allmänt som politiker.
Även om han ses som en företrädare för den vietnamesiska minoriteten går Nguyen in för att utveckla lokalsamhället som helhet.
– Närpes fortsätter att växa också i fortsättningen. Ungdomsfrågor hör till det som jag tycker att det är viktigt att engagera sig i. Att sysselsätta och samla unga med utländsk bakgrund vore angeläget. Ungdomscaféet i Närpes lockar främst svenskspråkiga ungdomar.
– Samtidigt är det inte bra att vissa myndighetstjänster har försvunnit eller kommer att försvinna från orten, påpekar Nguyen och syftar bland annat på den lokala polis- och ambulansservicen samt tjänster inom vården.
Nhu Anh Nguyen flyttade till Närpes som 17-åring 2008. Han hade nära släktingar på orten och uppfattade Finland som ett attraktivt land både socialt och ekonomiskt. Han är numera gift med en finlandssvenska och har tidigare hunnit arbeta i skift som närvårdare på servicehem i Kristinestad och Närpes.
– Närvårdarjobbet med tre skiften blev i längden tungt och påfrestande. Numera driver jag tillsammans med min kollega Andrei Wilson företaget WN Lingual som erbjuder tolkningsoch översättningstjänster. Vi översätter dokument från vietnamesiska till svenska eller engelska eller vice versa. Vi försöker etablera oss på längre sikt. Vi har redan haft cirka hundra kundbesök. Vi arrangerar också grundkurser och fördjupade kurser i svenska för vietnamesiska invandrare.
Det är standardsvenska som gäller i de språkkurser som riktas till nyanlända Närpesbor. Den klassiskt breda och mustiga Närpesdialekten kan de berörda ta till sig i ett senare skede.
Invandringen i Närpes
- Över 17 procent (1 648 personer) av den totala befolkningen i Närpes (9 558) var av utländsk härkomst per 31.12.2020.
- De största etniska grupperna är vietnameser (665), bosnier (405), serber/kroater (99), thailändare (69), ryssar (58) och ukrainare (58).
- Mottagandet av vietnamesiska flyktingar under perioden 1988–1992 samt bosniska flyktingar under åren 1992–2002 var de första stegen mot internationalisering i Närpes.
- Strukturer för att utveckla integrationen av invandrare skapades på orten redan på 1980- och 1990-talen. I början av 2000-talet började lokala arbetsgivare överväga att satsa på arbetskraftsinvandring.
- Sysselsättning, bostadsanskaffning, språkkurser och olika sociala satsningar hör till stadens nuvarande integrationsarbete.
- Staden har satsat på ett tvärsektoriellt samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och tredje sektorn.
