Närpes bestrider uppgifter om staden i ”ögonöppnande” protokoll

Den sociala situationen för de som invandrat till Närpes diskuterades på ett möte i slutet av januari .
Den sociala situationen för de som invandrat till Närpes diskuterades på ett möte i slutet av januari .
4.2.2022

I slutet av januari diskuterade en arbetsgrupp Närpes kapacitet att hantera arbetskraftsinvandringen. Kommuntorget har läst ett utkast av mötesprotokollet.

Närpes är i fokus efter att HBL skrivit om polisutredningar av en brottshärva med rötter i orten.

Det handlar om två brottsutredningar. Människohandelsgruppen vid Helsingfors polisinrättning utreder misstankar om grovt ocker. Ett vietnamesiskt företagarpar sitter häktat, misstänkta bland annat för att mellan 2017 och 2020 ha tagit in landsmän till Finland för att arbeta i Närpes.

För detta har arbetarna betalt mellan 10 000 och 20 000 euro. Arbetet har sedan genomförts under ockerliknande förhållanden. Misstankarna rör också ekonomisk brottslighet.

Den andra utredningen genomförs av Polisinrättningen i Österbotten. Kriminalkommissarie Sami Isoniemi säger till HBL (artikel bakom betalmur) att härvan kretsar kring rekryteringen av arbetskraft och hur den kommit till Finland, men kommenterar inte utredningen mer än så.

Polisutredningen är välkommen

Mikaela Björklund, stadsdirektör i Närpes och tidigare fullmäktigeordförande i staden för SFP, säger att hon inte har någon insyn i polisutredningarna. Staden har ingen dialog med polisen om misstankarna, och själv tog hon del av dem för första gången genom HBL.

I dag, på fredag eftermiddag, möter Närpes stad representanter från NTM-centralen i Österbotten, Regionförvaltningsverket, Polisen, företagare inom växthusnäringen, Migrationsverket och Arbets- och näringsministeriet för att diskutera situationen, rapporterar Yle Österbotten.

Har du tidigare, i egenskap av stadsdirektör eller som fullmäktigeordförande, blivit kontaktad om dylika misstankar och diskuterat dessa?

– Vi har ständigt återkommande diskussioner om integration och vikten av delaktighet. De som flyttar hit ska erbjudas verktyg så att de kan känna sig som en del av samhället, ha tillgång till social- och hälsovård och så vidare. Vår handlingsplan för tvåvägsintegration är ett uttryck för det här. Vi tar ytterligare ett steg för att stärka integrationsarbetet, så att alla kan bli fullvärdiga medlemmar i vårt samhälle.

Har det i samband med stadens senaste lägesbedömning framkommit något nytt?

– Nej, och det har varit en stor lättnad. Hade det här varit känt tidigare skulle jag ha samlat beredskapsgruppen med en gång. Det har inte kommit några nya uppgifter som påverkar stadens verksamhet. Lägesbedömningen är att vi har våra vanliga utmaningar, men inga nya som vi känner till. Förstås kan något dyka upp i samband med polisutredningen som det kan vara orsak att ta ställning till, tillsammans med Österbottens välfärdsområde som sedan årsskiftet ansvarar för social- och hälsovården.

I en av HBL:s artiklar intervjuas Närpesbon Lillan Ivars, som länge jobbat med integrationsfrågor. Hon säger ”äntligen spricker den här bubblan.” Och att ”vi har sett, vi har vetat, vi har anmält.” Vad tänker du om det?

– Självklart att det diskuteras mycket i en liten stad. Det är bra att polisen nu utreder om sådant som är otillbörligt förekommit. Det underlättar vårt fortsatta integrationsarbete.

Du har i en tidigare intervju sagt att du inte håller med beskrivningen av att ett skuggsamhälle vuxit fram i Närpes. Men finns det inte skäl att tänka att så har skett då det verkar som att tiotals personer fallit offer för de misstänkta brotten i flera års tid?

– Det kan jag inte ta ställning till. Det måste polisens utredningar visa. Men jag har vänt mig mot påståenden om att vi inte når våra invånare. Genom småbarnspedagogiken och bildningen når vi varenda kotte, också barnens och ungdomarnas föräldrar. Detta är grundläggande verktyg i kommunens palett. När det gäller vuxna personer som inte är kvotflyktingar är paletten mer begränsad. Vi kan erbjuda träffar, och vi hoppas att den verksamheten återupptas snabbt efter coronapandemin. Alla som flyttar till Närpes ska veta hur staden fungerar och vem som informerar – om samhället, om vård, i juridiska frågor och så vidare. Detta har vi byggt upp under många, bland annat tillsammans med föreningar i Närpes. Men vi kan inte tvinga folk att ta emot det som vi erbjuder, de måste själva välja.

”Inflammerad” situation

Når Närpes alla invånare? Vid sidan av brottsmisstankarna har den frågan väckt en diskussion om stadens beredskap att hantera det ansvar och de utmaningar som arbetskraftsinvandring för med sig.

Den 27 januari möttes en arbetsgrupp för att diskutera boendeförhållanden för utländsk arbetskraft. HBL var först med att berätta om mötet (artikel bakom betalmur).

Arbetsgruppen består av representanter för olika ministerier och myndigheter, bland annat Arbets- och näringsministeriet, statsrådet, Migrationsverket, Skatteförvaltningen och Social- och hälsovårdsministeriet.

På mötet lyftes barn och ungas situation, det vill säga de vars föräldrar invandrat till Finland för att arbeta. Kommuntorget har läst ett utkast av arbetsgruppens mötesprotokoll.

Närpes nämns inte explicit i protokollet, men mötets ordförande, regeringsrådet Olli Sorainen, bekräftar per e-post att det är staden, med omkringliggande region, som avses när man skriver om ”Österbottens södra region” och ”kommunen”.

En tjänsteman från samkommunen Österbottens välfärdsområde var inbjuden som sakkunnig till mötet. Det är denna tjänstemans lägesbeskrivning av situationen som nu väcker stor uppmärksamhet.

Tjänstemannen vill inte förekomma med namn i artikeln och inte heller kommentera det som sades på mötet, dels för att situationen är ”inflammerad”, dels för att Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde, har sagt att inga kommentarer ges så länge polisutredningarna pågår.

Tjänstemannen beskriver ändå den pågående diskussionen som en ”ögonöppnare för hela Finland”.

För lite fokus har varit på de sociala frågor som arbetskraftsinvandringen medför, till exempel på boendesituationen och på småbarnspedagogikens och skolans resurser, säger tjänstemannen och tillägger att sådana frågor måste diskuteras, med sikte på en lagstiftning som bättre beaktar barns och föräldrars situation och inte bara den ekonomiska tillväxten.

Vad var det då som fördes fram på mötet den 27 januari? Bland annat följande, enligt protokollet.

  • Trångboddheten bland arbetskraftsinvandrare medför risker för barnen och det finns också barn vars hemförhållanden är okända.
  • Dagvårdspersonal träffar inte nödvändigtvis barnens föräldrar utan i stället en kontaktperson.
  • Antalet barn till invandrare som kommit till Närpes för att arbeta ökar med ungefär ett daghem per år och på daghemmen finns inget gemensamt språk. Tolkningsresurser är otillräckliga och föräldrarna lär sig inte språket. Det finns barn som är traumatiserade men inte tillräckligt med sakkunniga för att hjälpa dem.
  • Skolbarn tvingas jobba efter skoldagen, är trötta och hänger inte med i undervisningen.
  • De deltar också väldigt begränsat i fritidsverksamheter.

Ingen grund för påståendena, säger Björklund

Stadsdirektör Mikaela Björklund säger att det som sägs i protokollet inte stämmer överens med verkligheten. Stadens ledningsgrupp har gått igenom verksamheten sektor för sektor och kunnat utesluta påståenden om att staden inte klarar av sina lagstadgade uppgifter inom småbarnspedagogiken och bildningen.

– Det finns ingen grund för påståendena, säger Björklund, som tycker det är märkligt att detta förts fram i pressen innan någon kontaktat staden.

Läs mera: Så bemöter Närpes uppgifter om att staden inte kan bära sitt ansvar

Handlar situationen, för stadens del, också om att kontrollera bilden av Närpes?

– Vi vill att det ska ges en trovärdig bild av vår stad och det integrationsarbete som görs. Vi har aldrig eftersträvat att vara en glansbild.

Stadsdirektör Mikaela Björklund i Närpes.

Björklund påpekar att begreppet ”Närpesmodellen” myntades av två forskare som utredde vilka faktorer som gör att integrationen lyckas. Hur väl integrationen lyckas beror på en rad saker, säger hon.

– Handlar det om kvotflyktingar eller invandrad arbetskraft? Varifrån invandrar man, och hur motiverad är man? Verktygspaletten måste anpassas efter det och staden har inte alla redskap. Det behövs andra instanser och myndigheter. Jag har i alla sammanhang sagt att det inte finns någon enskild ”Närpesmodell”, utan en uppsättning verktyg som ständigt utvecklas.

Björklund säger att arbetsgivaren har det primära ansvaret för att den invandrade arbetstagarna klarar språket så att hen kan utföra sin arbetsuppgift. Staden erbjuder sedan ytterligare språkutbildning och samhällsorienteringskurser, till exempel i samarbete med andra stadiets utbildning.

När det handlar om arbetskraftsinvandring har arbetsgivaren det första mottagningsansvaret, men staden stödjer både arbetsgivare och -tagare genom Welcome Office-verksamheten. Staden har också kontinuerliga diskussioner med företagen på orten om rekryteringen av utländsk arbetskraft, så att till exempel småbarnspedagogiken och bildningen kan anpassas efter behoven.

På måndag publicerar Kommuntorget en längre artikel om integrationsarbetet i Närpes.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här