”Generaliserande”, ”irrelevant” och ”inexakt” – så bemöter Närpes uppgifter om att staden inte kan bära sitt ansvar
Stadens ledningsgrupp tar strid med påståenden som finns i ett omdiskuterat mötesprotokoll.
Närpes stads ledningsgrupp skriver i ett bemötande att staden vill ”vederlägga en del felaktiga uppgifter” i det protokoll som Kommuntorget skrivit om.
Nämnda protokoll gäller ett möte i slutet av januari som en tvärsektoriell arbetsgrupp på ministerie- och myndighetsnivå höll.
Arbetsgruppen följer upp frågor som rör inkvarteringsförhållanden för utländsk arbetskraft.
I bemötandet skriver Närpes stads ledningsgrupp att uppgifterna i protokollet ”inte baserar sig på uppgifter från de ansvariga inom småbarnspedagogik och bildning inom staden och inte heller på sakkunskap inom språk- och kultursensitiv pedagogik.”
Uppgifterna i protokollet bygger på en redogörelse som gavs av en tjänsteman från samkommunen Österbottens välfärdsområde. Tjänstemannen var inbjuden som sakkunnig till arbetsgruppens möte den 27 januari.
”Arbetsgruppens viktiga arbete behöver bygga på korrekta uppgifter, för att rätt typ av åtgärder ska kunna vidtas på lokal, regional och nationell nivå,” skriver Närpes stads ledningsgrupp i bemötandet.
Kommuntorget sammanfattar hur staden bemöter de uppgifter som framgår av protokollet.
Bor invandrade familjer för trångt?
Bildningsavdelningen i Närpes har konstaterat att uppgifterna i befolkningsregistret ofta är föråldrade, skriver ledningsgruppen. Kravet att göra flyttanmälan känns inte till eller glöms bort. Misstaget brukar påpekas då det uppdagas och korrigeras.
Vidare skriver stadens ledningsgrupp: ”I en mångkulturell kontext innebär trångboddhet per se inte att barn utsätts för fara eller att deras behov inte tillgodoses. Kännedom om t.ex. den vietnamesiska kulturen är här av största vikt. I kommunen finns det säkert också personer som inte har kunnat välja alls var de bor, men det är inte korrekt att generalisera så som framkommer i Pm:et.”
Byggnadstillsynen har under fjolåret gjort en granskning av en icke-registrerad bostad. Lokalen höll god standard men utrymdes eftersom den var registrerad som industri. Två granskningar gjordes under 2021 på grund av misstanke om sanitär olägenhet men fallen var inte kopplade till någon språkminoritet.
”Kommunens byggnadstillsyn har inte kriterier för trångboddhet och gör således inte sådana granskningar”, skriver stadens ledningsgrupp och påpekar att en god lokalkännedom hos magistraten är avgörande för att man ska kunna genomföra bostadsgranskningar.
Generaliseringar ger felaktig bild
På mötet den 27 januari framfördes att barn till invandrare som arbetar i Närpes har långa dagar i stadens daghem. Ledningsgruppen svarar att det inte är idealiskt men också ”ett resultat av gällande lagstiftning, där inkomstgränserna för personer från tredje land är satta så att föräldrarna måste ta alla arbetspass de kan för att få fortsatt uppehållstillstånd för sig och sin familj. Den höga närvaron i dagvård ger samtidigt personalen möjlighet att följa barnets utveckling och stärker kontaktytan till svenska.”
Bildningsansvariga träffar alltid familjen innan barnet börjar dagvården. Det händer att släktingar eller grannar hjälper till med att hämta barn från daghemmet men, skriver staden, ”detta gäller även majoritetsspråksfamiljers barn som hämtas av mormor/farmor eller annan släkting.”
Det att många daghemsbarn har ett annat modersmål än svenska eller finska är inte ett problem utan något som beaktas inom småbarnspedagogikens ”språkstärkande arbetssätt.” Inom småbarnspedagogiken finns två speciallärare och en tolk/översättare (vietnamesiska-svenska). Ytterligare resurspersoner finns och staden menar att ”sammantaget finns alltså tämligen omfattande sakkunskap inom småbarnspedagogiken.”
Ledningsgruppen kallar påståendet att antalet barn till invandrare växer med ungefär ett daghem per år för ett ”mycket inexakt mått”. Oavsett om de som väljer att stanna är nyinflyttade eller andra generationens invandrare så är alla ”Närpesbor och behovet av stödjande resurser varierar betydligt, varför grova generaliseringar ger en felaktig bild av situationen,” skriver ledningsgruppen.
I Närpes skolor finns inte ”utlänningar”
”Påståendet om att barnen inte får fatt i undervisningen, blir på efterkälken och är trötta är irrelevant,” heter det i bemötandet. Det här eftersom ”det tar 1–2 år att utveckla ett fungerande vardagsspråk och 5–8 år att utveckla ett fungerande skolspråk”. Det här ”medför att arbetspassen måste innehålla pauser och att eleverna är helt naturligt trötta efter en hel skoldag.”
Vad gäller påståenden om att elever blir efter i undervisningen på grund av att de måste delta i föräldrarnas arbete så skriver ledningsgruppen att ”i den mån utbildningspersonalen lägger märke till något oroväckande gällande eleverna är de skyldiga att dokumentera detta. … Inga misstankar om barnarbete har förekommit, men däremot visade distansperioden under 2020 att flera äldre barn förväntades stöda sina yngre syskon under skoldagen. Av de orosanmälningar som gjorts från bildningssektorn under 2021 har en stor majoritet ingen koppling till elever med minoritetsspråksbakgrund.”
Stadens budskap är: ”I våra skolor har vi inte ’utlänningar’, utan Närpesbor, varav över 40 procent kan ha annat modersmål än svenska eller finska.”
Utmaningar finns, liksom på annat håll
Ledningsgruppen skriver, vad gäller uppgiften om att ”områdets bärkraft inte är tillräckligt”, att utmaningar finns i rekryteringen för småbarnspedagogiken, bildningen och vården – men så är fallet också på andra håll i Finland.
Närpes satsar mer på den grundläggande utbildningen än landet i medeltal, skriver ledningsgruppen. Satsningen på småbarnspedagogiken är i linje med landets medeltal och kostnaderna för barnskyddet är under landets medeltal per invånare. Satsningar på kultur, idrott och fritid ligger under landets medeltal, och det förklaras med att en stor del av verksamheten sköts av föreningar. Bland dessa har fotbollsföreningarna lyckats nå barn med minoritetsspråksbakgrund.
