Kärvt i åländska kommuner
Parallellt med reformerna i Finlands kommunala sektor pågår motsvarande arbeten även i det självstyrande Åland. Processerna är av varandra oberoende och såväl mål som medel samt utgångspunkter och förutsättningar skiljer sig åt.
Landskapet Åland har knappt 30 000 invånare, motsvarande en medelstor finländsk kommun, men här finns det 16 kommuner med mellan 100 och 11 000 invånare. Självstyret medför egen kommunallag och annan lagstiftning inom många av de områden som rör kommunerna.
På Åland har landskapet sedan länge tagit över ansvaret för sjukhusvård och gymnasieskola, men i övrigt är de lagstadgade uppgiftsområdena ungefär desamma här som på fastlandet. De åländska kommunerna erhåller inte statsandelar, men här finns ett besläktat system med landskapsandelar.
En jämförelse av andelssystemen blir lite som äpplen och päron. Ett relevant jämförelsetal kan dock vara den andel av kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader som täcks av respektive andelssystem. Enligt budgeterna för år 2013 är andelarna snarlika; 21 respektive 22 procent.
I beskattningen finns skillnader. Bland annat avdragen skiljer sig, och riksavdrag kompenseras sällan här. Detta tillsammans med uteblivna indexjusteringar av landskapsandelarna innebär en urholkning särskilt av redan svaga kommuners förutsättningar.
De åländska kommunernas situation är inför 2014 mer ansträngd än någonsin. Hälften av kommunerna höjer nu inkomstskatten, vars genomsnittliga nivå stiger med 0,5 procentenhet. Samtidigt har i stort sett samtliga kommuner, trots detta, underskott i budgeterna för det kommande året.
Medan de finländska reformerna i stor utsträckning handlar om sammanslagningar av kommuner, syftar den åländska servicestrukturreformen (SSR) mer på samordning av funktioner för att garantera likvärdig service. Såväl här som där ligger därmed fokus framöver på den sociala sektorn.
TONY ASUMAA
Förbundsstyrelsens ordförande (Lib), Ålands kommunförbund.
Kolumn i Fikt 1/2013
