Nästan helfinska landskapet Kymmenedalen blir tvåspråkigt tack vare Pyttis - och dit koncentreras också vården på svenska
Kymmenedalen utreder hur den svenskspråkiga vården i landskapet ska tryggas.
Ungefär åtta procent av Pyttis knappt 5 200 invånare har svenska som modersmål. Om social- och hälsovårdsreformen blir av kommer dessa cirka 400 invånare att prägla hela Kymmenedalens landskap.
Landskapet blir nämligen tvåspråkigt eftersom Pyttis är en tvåspråkig kommun.
På lokal nivå i Pyttis verkar förutsättningarna inför reformen vara goda. Kim Rosqvist (SFP), som sitter i kommunstyrelsen och i fullmäktige, säger att tvåspråkigheten i Pyttis mår bra och att han under sin första mandatperiod inte hittat något att klaga på vad gäller inställningen till svenskan.
Å andra sidan har det i Pyttis inte förts några officiella politiska diskussioner om reformen och dess inverkan på den tvåspråkiga servicen.
– Det hela är så svävande ännu. Om social- och hälsovårdsreformen så frågar man sig främst när och hur och var?
Solveig Rosenblad (SFP), som är ordförande i samkommunen Kymsotes svenska nämnd, säger att alla tjänstemän verkar införstådda med vad språklagen dikterar.
Rosenblad säger att de svenskspråkiga i Pyttis är få och servicebehovet på svenska därefter, även om sjukhuset i Kotka ibland tar emot patienter från Strömfors och Lovisa. Hon ger en eloge till personalen på sjukhuset som gått svenskkurser, ett behov som aktualiserades efter att nedläggningsbeslutet om BB i Borgå togs.
En brasklapp slänger Rosenblad ändå in. Den lagliga teorin om språkliga rättigheter är ofta något annat än verkligheten.
Svenskan kräver mera resurser
Så hur kommer då det tvåspråkiga landskapet Kymmenedalen att förverkliga de tvåspråkigas rätt till social- och hälsovård på det egna modersmålet, om reformen blir av? Frågan går till samkommunen Kymsotes vd Annikki Niiranen.
Niiranen säger att även om sjukvårdsdistriktet i Kymmenedalen tidigare har haft direktiv om hur de svenskspråkigas rättigheter ska tryggas så har man nu inlett en betydligt större beredning med tanke på den svenskspråkiga vården.
– I praktiken handlar det om den svenskspråkiga vården i Pyttisområdet, och om den specialiserade sjukvård som är koncentrerad till Kotka. Det här gäller också barnskyddet.
Vi har inte beräknat kostnaderna för den svenskspråkiga vården men i viss mån blir de högre än om det handlat om ett enspråkigt finskt landskap.
Om det visar sig att tvåspråkiga tjänster är nödvändiga på andra håll i landskapet måste man styra de resurser som nu är öronmärkta för den svenskspråkiga vården dit, men i dagsläget är fokus på Pyttis, säger Niiranen.
– Vi har inte beräknat kostnaderna för den svenskspråkiga vården men i viss mån blir de högre än om det handlat om ett enspråkigt finskt landskap.
Det finns också andra möjligheter som Kymmenedalen tänker utreda, till exempel samarbeten med andra landskap. Det samarbetet beror dock på om särlösningen för Nyland blir av.
Om den särlösningen blir av kommer Kymmenedalen att ha en diskussionspart i landskapet Östra Nyland, säger Niirainen. Några sådana diskussioner har trots allt ännu inte inletts.
Niirainen tror att just den nyländska särlösningen är avgörande för hela social- och hälsovårdsreformen. Om regeringen Marin inte lyckas slutföra reformen kommer det att bli näst intill omöjligt att genomföra någon form av helhetslösning också i framtiden.
– Och inte blir det lätt nu heller.
LYSSNA: Torgpodden om den nyländska särlösningen
Kymmenedalen
- Invånarantal i landskapet (2018): 173 388
- I Pyttis: 5 187
- Ungefär 1 procent av landskapets befolkning är svenskspråkiga.
- I Pyttis bor ungefär 400 svenskspråkiga.
- Övriga kommuner i Kymmenedalen: Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä och Vederlax.
