I Norge är det just nu dags för kommunalval. Valet ordnas vart fjärde år samtidigt med det regionala fylkestingsvalet men inte samtidigt som parlamentsvalet. Det norska kommunalvalet är på alla sätt intressant också som jämförelseobjekt, eftersom de nordiska länderna och våra kommunsystem uppvisar flera likheter men också vissa skillnader.

En speciell detalj ur vårt perspektiv är att det norska valets egentliga valdag är en måndag. Denna gång måndagen den 9 september. Förhandsröstningen är klart längre än hos oss, rentav fyra veckor (12.8–6.9). Och utomlands inleddes förhandsröstningen cirka två månader före valet. Ett annat speciellt drag i det norska valet är att om man vet att man inte kommer att kunna rösta på den egentliga valdagen eller under förhandsröstningen kan man hos kommunen ansöka om tillstånd att rösta redan tidigare. Däremot kan man inte rösta två gånger i samma val, som i Sverige där man kan rösta både på förhand och på själva valdagen (så kallad ”ångerröstning”).

En annan skillnad är att valet i Norge liksom i de övriga skandinaviska länderna är ett slutet listval, inte ett öppet listval eller personval som i Finland. I slutna listval har antalet kandidatlistor och kandidaternas inbördes ordning på listorna en avgörande betydelse i kommunerna och fylkena.

Fler än 100 kommuner röstar om sammanslagningar

Det norska kommunalvalet är särskilt intressant denna gång eftersom många kommuner håller på att genomgå kommunsammanslagning – så som i kommunalvalet i oktober 2008 här i Finland. Kommunreformen i Norge har nått så långt att i början av 2020 sammanslås 119 kommuner till 47 nya kommuner och det totala antalet kommuner minskar till 356. I och med regionalförvaltningsreformen som genomförs samtidigt kommer antalet fylken att minska från 18 till 11. Därför är fylkestingsvalet också intressantare denna gång. Alla kommuner berörs av den nya kommunallagen, som till huvuddelen trädde kraft i juli 2019 medan resten träder i kraft i början av nästa år.

Ett av spänningsmomenten i de norska valen gäller valdeltagandet – kommer folk att gå till valurnorna, särskilt i de kommuner som sammanslås. Valdeltagandet i kommunalval i Norge ligger ganska nära den finländska nivån: valdeltagandet var i det senaste kommunalvalet 2015 exakt 60 % och i fylkestingsvalet 55,9 %. På grund av det speciella valet i år har det norska kommunförbundet (KS) satsat på valkampanjer med sloganen ”Lokale valg. Lokale konsekvenser” i syfte att öka valdeltagandet.

Rekordlivlig förhandsröstning

De förhandsuppgifter man fått inför valet tyder på att farhågorna är obefogade: ett rekordstort antal unga kandidater har anmält sig och förhandsröstningen har varit rekordlivlig. Livligare förhandsröstning är ett känt fenomen också i Finland. Nyheterna i Norge berättar om att man på vissa orter till och med lockat folk till valurnorna med gratis busstransporter.

Utöver valdeltagandet följer man också med spänning hur de politiska styrkeförhållandena utvecklas i de norska kommunerna och fylkena – kommer det att bli en fortsättning på det föregående parlamentsvalet 2017, eller en försmak av det kommande valet år 2021? Valdebatten i Norge har bland annat handlat om klimatfrågor, trafiken (t.ex. vägtullar) samt social- och hälsovårdsfrågor. Samma teman som diskuteras hos oss med andra ord.

Under kommunalvalet 2008 i Finland såg man att kommunsammanslagningarna skärpte konkurrensen om fullmäktigeplatserna, att valdeltagandet ökade både överlag men särskilt i de kommuner som skulle genomgå sammanslagning och att de politiska styrkeförhållandena skiftade i dessa kommuner. Det kommer att bli intressant att jämföra de norska och finska observationerna. Återkommer till dem de kommande månaderna.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *