Kommunen stark också i framtiden

​Kommunerna har fortfarande ansvar för bland annat småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, planläggningen, markpolitiken, bostadspolitiken, kultur-, idrotts-, ungdoms- och fritidsverksamheten, kollektivtrafiken osv. Kommunernas roll kommer att framhävas särskilt när det gäller att främja livskraften. Det finns också anledning att minnas att kommunernas allmänna verksamhetsområde med största sannolikhet också finns kvar. Det har haft och kommer säkert att fortsätta ha betydelse för främjandet av den lokala livskraften.

Det är synnerligen viktigt att regeringen har beslutat bereda begreppet framtidens kommun parlamentariskt. På så sätt når vi förhoppningsvis ett brett samförstånd om saken som håller över olika val.

När social- och hälsovårdsuppgifterna överförs till självstyrande områden ökar kommunernas verkliga beslutanderätt i fråga om de återstående uppgifterna. I de flesta kommuner har social- och hälsovårdstjänsterna till största delen skötts av samkommuner. Ofta har kommunerna upplevt att deras möjligheter att verkligen påverka ordnandet av tjänsterna och kostnaderna har varit mer eller mindre teoretiska. De uppgifter som nu kvarstår kan kommunerna verkligen besluta om. Detta är ägnat att förbättra det kommunala beslutsfattandet och i bästa fall att stärka tron på den kommunala självstyrelsen.

Samtidigt som vårdreformen genomförs omformas kommunernas roll till följd av ett nytt slags lokalt uppsving i vårt land. Lokalsamhällets aktivitet, uppskattningen av den egna kulturen och i vidare bemärkelse den lokala handlingskraften ökar klart. Uppsvinget för det lokala ger också kommunerna nya möjligheter att bli starkare. Kommunernas roll på lokal och regional nivå kommer i fortsättningen allt tydligare att leda förändringen via nätverk. Ju bättre kommunerna kan sammanföra det lokala och regionala näringslivet, medborgarorganisationerna och övriga aktörer för att nå gemensamma mål, desto bättre förmår de främja den lokala och regionala livskraften.

Kommunernas uppgifter bör reduceras och kommunallagen revideras. Under den senaste tiden har jag hört påståenden om att en minskning av kommunernas uppgifter och förpliktelser hotar särskilt kulturens verksamhetsförutsättningar. Jag anser att det är en total felbedömning. Det är nödvändigt att regelverket som styr kommunernas uppgifter och verksamhet luckras upp för att vi ska kunna säkerställa att kärnfunktionerna fortsättningsvis fungerar i vårt välfärdssamhälle.  En levande lokalkultur är också i framtiden en viktig del av livskraftspolitiken för kommuner som vill utvecklas. Genom lokalkulturen stärks områdets konkurrenskraft. Det värnar kommunerna om även i framtiden.

Det är klart att för att kunna bygga en ny kommun  bör vi grundligt revidera den nya kommunallagen som trädde i kraft i årets början. I framtidens kommun behövs knappast exempelvis en så pass omfattande förvaltning börjandes med fullmäktige som i de nuvarande kommunerna. Jag tror också att intresset för borgmästarmodellen kommer att öka i de framtida kommunerna.

För att kommunerna i framtiden ska kunna ansvara för sina uppgifter bör de bli färre och styrningen av dem minskas. Den sittande regeringen satte som mål att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser med en miljard euro på 2019 års nivå. Samma belopp hade den föregående regeringen som mål. Förhoppningsvis blir resultatet bättre den här gången. Under den förra riksdagsperioden ökade de kommunala uppgifterna i stället för att minska.

Målet att minska uppgifterna och förpliktelserna måste helt enkelt nås. Vi klarar inte av de förestående utmaningarna för välfärdssamhället om inte kommunernas och i vidare omfattning det allmännas ansvar luckras upp och om inte medborgarna tar ett större ansvar för sitt eget och sina anhörigas liv. Detta bör naturligtvis genomföras så att vi tar hand om de svagaste även i framtiden.

Bloggen baserar sig på Timo Kietäväinens feasttal vid Lappajärvi kommuns 150-årsfest den 5 september 2015.