Svenskundervisningen och finländarnas språkkunskaper har varit i hetluften i flera olika sammanhang denna höst. Kommuntorget ringde upp undervisningsminister Li Andersson (VF). Det är tydligt att språkkunskaperna och språkklimatet oroar.

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget magasinet.

Finländarnas språkkunskaper har försämrats stadigt de senaste 10 åren. Hur ser du på den här utvecklingen?

– Det är en oroande utvecklingstrend. Den största orsaken till att det har blivit så här är det skrala utbudet på språkundervisning i många kommuner. Ett snävt utbud begränsar valfriheten och kringskär möjligheterna för många att plugga språk. Sedan är det nya systemet för antagningar till universiteten uppbyggt så att du inte blir belönad för att ha läst korta främmande språk. Det skulle behövas mer ekonomiska resurser för språkundervisningen men få partier vill budgetera för det.

Den förra regeringen gick in för att tidigarelägga undervisningen i svenska så att undervisningen börjar redan i sjätte klass i den finskspråkiga grundskolan. Har beslutet gett önskad effekt?

– Tanken bakom det här beslutet är bra. Det lönar sig säkert att påbörja språkundervisningen i en yngre ålder när barnen är mer mottagliga för nya intryck och språk. Problemet är att timresurserna inte utökades i motsvarande grad när beslutet fattades. Det har lett till en situation där många elever kan ha upp till sex månaders paus utan lektioner i svenska, vilket försvårar inlärningen. Vår regering har fattat beslutet att utöka timresurserna för att lösa det här problemet. Eftersom det kräver en revidering av läroplanen kommer beslutet att träda i kraft först i augusti 2024. Vi har fått positiv respons av svensklärarna för det här beslutet.

Många svensklärare uppger att de negativa attityderna mot svenskan försvårar undervisningen. Hur ska vi råda bot på det här?

– Det behövs åtgärder på många plan för att påverka det allmänna språkklimatet. Alla ledande politiker bär ett ansvar för hur man talar om svenskan i det här landet. Sedan måste vi också se över inlärningsmetoderna så att undervisningen fokuserar på rätt saker och sänker tröskeln för att tala svenska. På tvåspråkiga orter kunde man utöka samarbetet och kontaktytorna mellan svensk- och finskspråkiga skolor för att höja motivationen att lära sig det andra nationalspråket.

Du har inte velat återinföra svenskan i studentexamen, trots att det målet nämns i regeringsprogrammet. Varför?

– Jag anser att tidpunkten för en sådan reform är fel. Vi har nyligen förnyat kraven på studentexamen och utökat mängden obligatoriska ämnen som ska avläggas för att man ska bli student. Många undersökningar visar att stressnivån bland de studerande har stigit och att de nya kraven uppfattas som väldigt betungande. Att öka sten på bördan med ytterligare nya krav vore fel.

Sannfinländarna gick nyligen till frontalangrepp mot svenskans ställning genom att lansera ett nytt språkprogram. Hur ska vi värna om språkfreden?

– Vi måste bära ett delat ansvar. Alla politiska partier måste se till att språkfreden består i vårt land. För egen del kan jag säga att ledande politiker inom Vänsterförbundet fördömde Sannfinländarnas språkprogram. Tyvärr finns det en del partier som väljer att vara tysta när språkfreden hotas. Folktinget kunde också ha en synligare roll i sammanhanget. 

Och så en sista bonusfråga Du kommer själv från en enspråkigt svensk familj, men har lärt dig flytande finska. Hur gick det till?

– Egentligen var min finska ganska knagglig efter att jag gick ut gymnasiet och hade tagit studenten. I något skede fattade jag beslutet att systematiskt söka mig till finskspråkiga sammanhang för att bli bättre på finska. Nu flyter finskan ganska bra tack vare att jag använder språket varje dag. Skolan ger ju oss bara grunderna i det andra inhemska språket. Det är upp till oss själva att avgöra vad vi gör av de grunderna och hur vi tar oss vidare. Vi blir aldrig helt fullärda i finska eller svenska.

Läste du redan detta?