Stort kommunalt sysselsättningsprojekt gav upphov till rekryteringsproblem
Jari Lindström på Kommunförbundet säger att höstens motgångar nu borde vara lösta. Riktningen är den rätta, även om projektet är underbudgeterat.
I mars i fjol startade ett massivt sysselsättningsförsök som involverar 118 kommuner och över 235 000 personer som lyfter arbetsmarknadsstöd. Syftet med pilotprojektet är att överföra de statliga arbets- och näringsbyråernas tjänster till kommunerna. Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har slagit fast att reformen blir verklighet i hela landet före utgången av 2024.
– Kommunerna är bättre på att kartlägga det lokala behovet av arbetskraft liksom de tjänster som arbetssökande behöver. Därför behövs reformen, säger forskaren Robert Arnkil vid Tammerfors universitet.
Arnkil har i samarbete med andra forskare utvärderat projektet. Arbetet utmynnade i en rapport som publicerades av statsrådets kansli i mitten av januari.
Trots en begynnande eufori har sysselsättningsförsöket överskuggats av en lång rad problem. Helsingin Sanomat avslöjade i november i fjol att många arbetssökande har fått vänta upp till tre månader på sina arbetsmarknadsstöd efter att pilotprojektet körde igång i våras.
Kurs i finska för finskspråkiga
Enligt källor som HS har talat med sviktar det också i kundbetjäningen. En del arbetssökande uppger att det har varit stört omöjligt att få svar på sina brev, ringbud eller mejl i kontakten med den egna kommunen. I vissa fall har tystnaden fortgått i åtta månader för att sedan brytas av en enkät om kundnöjdhet. Synen på relevant fortbildning har också väckt förvåning. Finskspråkiga arbetssökande ska ha erbjudits kurser i finska.
– Jag förnekar inte att det har funnits problem, men största delen av de problem som påtalades i höstas torde vara lösta vid det här laget, säger Jari Lindström, tidigare arbetsminister och numera projektkoordinator med ansvar för pilotprojektet på Kommunförbundet.
Enligt statsrådets pinfärska rapport beror problemen på ”coronapandemin och ett oväntat stort behov av att rekrytera ny personal, särskilt i de stora kommunerna.”
– Det tar tid att rekrytera nya medarbetare och köra in dem i jobbet, säger Lindström.
Han påtalar också bristen på individuella sysselsättningsplaner.
– Cirka 80 procent av de arbetssökande som överfördes till Helsingfors stad saknade individuella sysselsättningsplaner. I vissa fall har arbets- och näringsbyrån inte varit i kontakt med den arbetssökande på 10 år.
Enligt Robert Arnkil har lanseringen av projektet också präglats av en del missförstånd.
– Projektet sköts upp med ett år och när det väl startade var det många på arbets- och näringsbyråerna som inte var införstådda med att tjänsterna skulle överföras till kommunerna, säger Arnkil.
Har problemen åtgärdats?
– Våra intervjuer med nyckelpersoner i sysselsättningsförsöket visar att situationen nu har återgått till det normala.
Danmark som förebild
Enligt Arnkil är det för tidigt att säga hur sysselsättningen kommer att förbättras i de kommuner som berörs av projektet.
– Danmark genomdrev en motsvarande reform år 2007. Där har reformen bidragit till en lägre arbetslöshet, säger Arnkil.
Den danska solskenshistorien bygger å andra sidan på flera reformer som är sammanflätade med varandra.
– Då Danmark överförde sysselsättningstjänsterna till kommunerna gick man samtidigt in för att minska på antalet kommuner. Regeringen hade före dessa åtgärder luckrat upp uppsägningsskyddet, höjt sysselsättningsstödet och förbättrat yrkeshandledningen. Det är kombinationen av dessa åtgärder som tog skruv, säger Arnkil.
Jari Lindström understryker att det finska pilotprojektet saknar de resurser som kunde mäta sig med den danska och svenska sysselsättningsmodellen. Den nuvarande tilläggsbudgeten som har öronmärkts för den nordiska sysselsättningsmodellen går lös på 70 miljoner euro.
– Det budgeterade beloppet kommer inte att räcka till för de kommuner som är med i pilotprojektet, men det viktigaste är att vi nu styr utvecklingen i rätt riktning med hjälp av den här reformen, säger Lindström.
Den finska arbetsmarknaden präglas för närvarande av stor arbetskraftsbrist inom vissa branscher. Enligt Robert Arnkil är kommunerna lämpade att åtgärda det strukturella problemet.
– Kommunerna har ett ekonomiskt intresse att se till att den lokala sysselsättningsnivån är så hög som möjligt. Kommunerna är också bättre på att fortbilda arbetssökande för att tillmötesgå företagens behov, säger Arnkil.
Över 100 kommuner deltar
- Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har slagit fast att kommunerna ska få en starkare roll i organiseringen av sysselsättningstjänsterna.
- Kommunförsöken med sysselsättning inleddes den 1 mars i fjol och upphör den 30 juni 2023.
- Sammanlagt 25 försöksområden och 118 kommuner deltar i kommunförsöken med sysselsättning.
- I målgruppen ingår arbetssökande som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning, alla arbetssökande under 30 och invandrare.
- Syftet med projektet är att höja sysselsättningen och ta fram nya lösningar för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft.
- I år genomförs en enkät som skickas till alla kunder som berörs av kommunförsöken.
- Sysselsättningstjänsterna överförs helt och hållet till kommunerna före utgången av 2024.
Källa: Arbets- och näringsministeriet
Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2022. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
