Omfattningen av valfriheten i vården krymper?

10.11.2016

Valfriheten i vården ser ut att bli mindre omfattande än väntat. Enligt uppgift har antalet social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten minskat åtskilligt i lagberedningen.

Av social- och hälsovårdens kostnader på närmare 19 miljarder euro per år kommer en mindre summa än vad som tidigare antagits att öronmärkas för den privata sektorn, det vill säga för privata vårdbolag som ingår i valfrihetsmodellen.

– Min tippning är att valfriheten blir en stor besvikelse för många, i synnerhet för vårdbolagen på den privata sektorn, sade Arto Sulonen, i en lägesrapport över den nya landskapslagen. Sulonen talade vid Finlands Svenska Kommunförenings symposium på torsdagen.

Sulonen som är direktör för Kommunförbundets juridiska enhet konstaterade att införandet av valfrihet i vården är en invecklad process, där detaljerna i lagstiftningen ännu är långt ifrån klara.

arto
Arto Sulonen

 

– Det finns fortfarande många öppna frågor. Den svåraste av dem handlar om hur valfriheten ska finansieras.

Prissättningen av de privata vårdtjänster som omfattas av valfriheten är invecklad. Det är landskapen som ska prissätta de tjänsterna.

– Prissätter landskapen för lågt, är den privata marknaden inte intresserad av att gå med i valfrihetsmodellen. Prissätter man för högt, räcker landskapens resurser inte till. Och landskapen har ingen öppen plånbok att ösa ur.

Lagpaketet om valfriheten i vården ska enligt regeringens tidtabell ges ut på remissrunda ännu i år. Understatssekreterare Tomas Pöysti uppgav för Kuntalehti i onsdags att lagpaketet ges ut på remiss i slutet av november eller i början av december.

Arto Sulonen hoppas å sin sida att finansieringen av de privata bolagen inte överregleras i lag.

– Landskapen måste ges utrymme att själva bestämma. Regionala variationer ska vara möjliga, landskapen måste ju anpassa sig till den verklighet de verkar i.

Remisstiden för vård- och landskapsreformens första lagpaket löpte ut i onsdags. Antalet utlåtanden är omkring 700.

– Det blir intressant att se hur kommunernas utlåtanden inverkar på processen. Det här är en fråga som vi på Kommunförbundet följer med stort intresse. Förbundet har krävt att kommunernas åsikter ska beaktas.

Nya arbetsgivare

När landskapsreformen träder i kraft den 1.1.2019 överförs omkring 215 000 personer till en ny arbetsgivare det vill säga landskapen. En temporär landskapsförvaltning bildas redan i sommar, 1.7.2017.

Den största personalgruppen om byter arbetsgivare är social- och hälsovårdspersonalen, 201 000 personer. Andra stora personalgrupper är brand- och räddningsväsendet (6 000), lantbruksavbytarverksamheten (3 500) och miljö- och hälsoskyddet (1 300).

henkka
Henrika Nybondas-Kangas

– Nyland kommer att bli den största arbetsgivarkoncernen i landet med nästan 55 000 anställda, konstaterade förhandlingschef på Kommunala arbetsmarknadsverket KT.

Som ett led i reformen omorganiserar KT sin organisation och byter namn till Kommun- och landskapsarbetsgivarna KT. Verksamheten delas in i sekttioner: kommunsektionen, landskapssektionen och företagssektionen.