Valfriheten i vården: Risk för regional ojämlikhet

22.12.2016

Det finns uppenbara risker i den valfrihetsmodell som regeringen presenterar, påpekar Kommunförbundet. Förbundet befarar att valfriheten i praktiken gynnar de stora privata vårdbolagen.

Valfriheten innebär att kunden i framtiden själv kan välja sin social- och hälsovårdscentral. Social- och hälsovårdscentralerna upprätthålls antingen av den offentliga, privata eller tredje sektorn. Patientavgifterna är de samma oberoende av vårdproducenten.

Kommunförbundet konstaterar att social- och hälovårdscentralerna kommer att erbjuda en så pass omfattande service, att endast stora bolag i praktiken kommer att klara av att bedriva verksamheten. Kommunförbundet anser också att det finns en stor risk för att valfrihetsmodellen skapar regional ojämlikhet.

– Det är endast ett fåtal aktörer på den finländska social- och hälsovårdsvårdmarknaden som i teorin har kapacitet att erbjuda den service som en framtida social- och hälsovårdscentral förutsätts erbjuda. En äkta valfrihet förutsätter att många aktörer deltar. Därför anser vi att kommunerna borde få vara med och erbjuda social- och hälsovårdstjänster via kommunala bolag, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Det finns mycket osäkerhet i valfrihetsmodellen, i synnerhet den personliga budgeteringen och användningen av betalsedlar väcker frågor.

– Internationella erfarenheter av personlig budget har i många fall lett till att vårdkostnaderna stigit.

Den finlänska valfrihetsmodellen blir enligt Tainio helt unik.

– Modellen har aldrig testats i praktiken, varken här hemma eller utomlands. Därför rekommenderar Kommunförbundet att modellen först testas som pilotförsök i mindre skala.

Kommunförbundets direktör Tarja Myllärinen befarar att valfrihetsmodellen blir för invecklad.

– Valfriheten lämpar sig utmärkt för dem som är medvetna om sina rättigheter. För deras del finns det förutsättningar för att målen med reformen uppnås. Men alla är inte lika pålästa, säger Myllärinen.

Social- och hälsovårdsreformens lagpaket förs nu till riksdagen. Lagpaketet har varit på remiss i bland annat kommunerna. Kommunförbundet konstaterar att det är positivt att regeringen har beaktat responsen från kommunfältet och bland annat slopat det föreslagna skattetaket i kommunerna.

– Att slopa skattetaket var det enda riktiga ur skattebetalarnas och den kommunala självstyrelsens synvinkel, säger vice vd Timo Reina på Kommunförbundet.

Vad gäller fastighetsöverföringen av vårdfastigheter från kommunerna till landskapen hoppas Kommunförbundet på en laglighetsgranskning i riksdagens grundlagsutskott.

Läs Kommunförbundets hela uttalande här.

Den svenska översättningen blir klar senare i dag.