Tandläkarstolen tom utan servicesedlar

Tandläkaren Stefan Federley får kunder som betalar med servicesedlar. Foto: Axel Nurmio
Tandläkaren Stefan Federley får kunder som betalar med servicesedlar. Foto: Axel Nurmio
8.9.2015

Allt fler kommuner använder servicesedlar. De används oftast inom den sociala sektorn och allra mest inom hemservicen. 

– Det skulle vara tomt på vår mottagning utan servicesedlar, säger Stefan Federley. Han jobbar som privattandläkare i Helsingfors och många av hans patienter använder servicesedlar för att beta­la för sin tandvård. Enligt Feder­ley är servicesedlarna väldigt vik­tiga med tanke på finländarnas munhälsa.

Att användningen av service­sedlar ökar ser Federley som po­sitivt, men som privattandläkare är han ändå bekymrad. På regeringens nedskärningslista finns nämligen också FPA-stödet för privattandvård. Enligt Federley innebär nedskärningarna ändå större kostnader än besparingar i det långa loppet.

– Att skära ner nu kostar.

Federley menar att männis­kors hälsa överlag blir sämre i och med dåligt skötta tänder.Om staden inte har resurser att anställa mer personal är det enda alternativet, enligt Federley, tvärtom att öka användningen av servicesedlar.

– Ifall man minskar på stödet för privat vård leder det till att människor inte sköter sina tän­der. I längden leder det till stör­re skador vilket i sin tur kostar mycket mer än att sköta om tän­derna i preventivt syfte, säger han.

Köerna och priset viktiga

I Helsingfors är konkurrensen mellan privata aktörer hård. Kunden kan fritt välja mellan alla bolag som är med i systemet för servicesedlar. Det betyder att pri­serna på de flesta privata tandlä­karmottagningarna pressas ned så att de motsvarar värdet av en servicesedel. Patienten behöver på det sättet inte betala en mel­lanskillnad utan servicesedeln täcker alla kostnader under be­söket.

På webben kan man jämföra priser, köer och var mottagning­en ligger mellan de tandläkare som är med i systemet för servi­cesedlar.

– Kunderna verkar främst pri­oritera priset och hur långa kö­erna är. Var mottagningen ligger spelar däremot inte så stor roll, säger Federley.

För företagaren som vill vara med i systemet för servicesedlar krävs vissa kriterier. För Federley har det inneburit en hel del byrå­krati, men han säger att han är il­la tvungen att stå ut med det för att få kunder.

Vissa lättnader i kriterierna för vården har det ändå skett un­der de senaste åren. Bland annat har språkkraven sänkts vilket be­tyder att det inte är lika säkert att få service på svenska med en ser­vicesedel.

– Kriterierna i sig är rimliga men man funderar nog på varför byråkratin ska vara så tungrodd.

Hur ska du få tandvård?

Det finns tre sätt att få en service­sedel för tandvård i Helsingfors. Alla börjar med ett samtal till hälsocentralen. För en rutinkon­troll kan en patient få en service­sedel om den kommunala vården inte kan erbjuda vård inom sex månader. Då erbjuder staden en servicesedel åt patienten som se­dan får välja vart hen går för att få sin granskning. Om det behövs fortsatt vård får patienten sedan välja själv hur man ska gå till vä­ga. Alternativen är att åter stäl­la sig i kommunala kön eller att sköta sitt ärende privat.

En servicesedel kan också er­bjudas för fortsatt vård eller akut vård. För att få en servicesedel för fortsatt vård har patienten först fått sina tänder granskade kom­munalt. Därefter erbjuds en ser­vicesedel för fortsatt vård. I aku­ta fall sköter kommunala tand­läkare de första ingreppen, men om det behövs fortsatt vård kan patienten igen få en servicesedel. I de flesta akuta fallen används servicesedeln till att betala för rotbehandlingar.

Utredningen om servicesedlar gjordes genom att skicka ut ett frågeformulär till alla kommuner och samkommuner i fasta Fin­land. 167 kommuner och sam­kommuner svarade på formulä­ret. På de områden som svarade bor 89 procent av befolkningen. 123 kommuner använde service­sedlar och 72 planerade att ta de­m i bruk.

Vad är en servicesedel?

  • Ett sätt för kommunen att ordna social- och hälsovård Konsumenten väljer själv var hen ”köper” sin tjänst
  • Självrisken får inte vara högre än motsvarande kommunal tjänst
  • Ersätter inte kommunala aktörer
  • Kommunen kontrollerar att företagen fyller kriterierna för tjänsten
  • Sedeln har ett förbestämt värde som kommunen bestämmer. Kompletterar tjänster som annars kan ha långa köer
  • Systemet infördes 2009 och digitaliseras som bäst
  • Syftet är att öka kundens valmöjlighet för social- och hälsovård

Källa: Statistikcentralen

I Svenskfinland varierar an­vändningen av servicesedlar re­gionalt. Till exempel i Nyland an­vänder många kommuner servi­cesedlar genom samkommunen HNS. HNS delar ut servicesed­lar för skötsel av ögonsjukdomar.

I Österbotten används service­sedlar oftast för hemservice, vil­ket rapporten också visar är van­ligast. I Åboland är det endast Åbo av de tvåspråkiga kommunerna som använder servicesedlar. I mindre kommuner kan ser­vicesedlarna vara problematiska, eftersom det på många håll sak­nas bolag som är med i systemet för servicesedlar.

Procentuellt på samma nivå

Företagarna i Finland har gjort en skild undersökning där det framgår att de 30 största kommunerna i Finland använder servicesedlar, men att användningen av dem i bästa fall ändå bara utgjorde ett par procent av kommunernas social- och hälsovårdstjänster. Det här trots att systemet med servicesedlar varit i bruk redan i sex år, skriver Helsingin Sanomat (7.9).

– Euromässigt har användningen av servicesedlar ökat, men procentandelen  har hållits på samma nivå, säger Susanna Kallama på Företagarna i Finland till HS. I enkäten som Företagarna i Finland låtit göra framgår också över hälften av kommunerna som besvarat enkäten uppskattar att servicesedlarna medfört besparingar – hur mycket visste ändå få kommuner.

Kompletterar tjänster som an­nars kan ha långa köer

  • Systemet med servicesedlar infördes 2009 och digitaliseras som bäst.
  • I regeringen Sipiläs program har man skrivit in som mål att utöka användningen av servicesedlar. Experimentet med servicesedlar är ett av regeringens spetsprojekt.
  •  Syftet är att öka kundens val­möjlighet för social- och hälsovård.
  •  Inom hälsovården har service­sedlarna ökat med 39 procent se­dan 2012 då det gjordes en liknan­de undersökning.
  • Inom socialsek­torn har användningen av sedlar­na ökat med 41 procent.
  • Inom so­cialsektorn har användningen av servicesedlar för effektiviserat ser­viceboende tredubblats.