Ny strategi ska komma åt flaskhalsar i testningen för corona — men var hitta ny vårdpersonal?
Framöver ska 20 000 coronatester göras per dygn i Finland. Men för det måste mycket gå i lås.
Köerna och de långa väntetiderna till coronatester har skapat rubriker i veckan. Nu har Social- och hälsovårdsministeriet uppdaterat sin testningsstrategi för covid-19.
Fortfarande gäller ”testa, spåra, isolera och vårda” men ministeriet vill att detta görs i större utsträckning och snabbare. Flaskhalsarna ska bort och kapaciteten ökas.
Lätt blir det dock inte, framgick på ministeriets presskonferens på onsdag kväll.
Kapaciteten är nu 14 000 tester per dygn, 4 000 av dem görs i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Den kapaciteten ska höjas till 20 000 tester per dygn. HUS ska, med stöd av privata vårdbolag, klara av 10 000 tester per dygn.
Löftet är också att finländare med symptom ska bli testade inom ett dygn, och få testresultatet efter ytterligare ett dygn.
Det är ambitiösa mål, sa social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru (SDP) på presskonferensen, men kapaciteten måste vara i skick om Finland ska rida ut en andra coronavåg.
Upprepade löften om kompensationer
Det största problemet just nu, är att personer med milda symptom, inklusive många barn som börjat på daghem, överbelastar hälsovårdscentralerna. Det här gäller främst de större städerna. På en del håll i Finland är situationen lugnare.
Andra problem är en ansträngd vårdpersonal, brist på testningsmaterial och att snabbtester inte är i användning.
Testandet är också dyrt, och minister Kiuru upprepade flera gånger under presskonferensen att kommunerna inte ska oroa sig för kostnaderna. Staten kompenserar kommunerna fullt ut för de utgifter som testandet medför.
— Det här hänger inte på pengar, sa Kiuru. Testandet är hörnstenen i vår strategi och vi måste satsa på det.
Svårt att flytta personal
Hur ska då dessa problem lösas? En del lösningar verkar vara enkla att genomföra, som till exempel smidigare tidsbokningsprocesser, en fördelning av arbetsbördan mellan olika laboratorier och ett utökat samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn.
Frågan är var sjukvårdsdistrikten och kommunerna ska hitta personal. Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi från HUS konstaterade att sjukvårdsdistriktet redan anställt 200 provtagare och planerar anställa ytterligare 200.
Men det finns inte utbildad personal, och den som finns jobbar redan inom vården. Börjar man flytta personal från en uppgift till en annan lider andra patientgrupper.
Om testningskedjan kan göras smidigare lösgör det här eventuellt vissa resurser, men själva testandet – som tar tre minuter – kan inte göras snabbare, sa Mäkijärvi.
Säsongsinfluensan ställer till det
Mikko Pietilä, chefsöverläkare från Åbo universitetssjukhus, konstaterade att personalen inte räcker till om alla ska testas, och beskrev felriktade tester som ett av de största problemen.
Minister Kiuru erkänner att frågan om personalbrist är svår, inte bara för att tillgången på ny personal är lika med noll utan också för att själva jobbet är tungt och dess dragningskraft långt ifrån självklar.
Sten på bördan är att coronavågen kommer sammanfalla med den årliga influensavågen, och eftersom de två sjukdomarna inte kan skiljas åt kommer influensafallen att belasta coronatesterna.
Minister Kiuru höll fast vid strategin – ingen ska begå sig till daghem, skola eller jobb om de har symptom, utan testas först – men medgav att strategin kan diskuteras längre fram, om influensavågen gör det omöjligt för kommunerna och sjukvårdsdistrikten att nå strategins mål.
I samma veva meddelade hon att Undervisningsministeriet jobbar på nya anvisningar för daghem, skolor och läroinrättningar om hur de, elever och föräldrar ska agera framöver.
