Oro över personalsituationen och ekonomin är orsaker som får kommunerna att lägga ut sina social- och hälsovårdstjänster. Det visar en enkätundersökning av Kommunförbundet.

43 procent svarade att de lagt ut åtminstone någon servicehelhet inom hälsovården. Mer än en tredjedel av kommunerna hade lagt ut en del av socialservicen. Tio kommuner hade lagt ut alla social- och hälsovårdstjänster eller hade fattat beslut om att göra det.

Tre av fyra kommuner uppger att de är nöjda med hur outsourcingen fungerat. Endast tre procent är missnöjda.

34 kommuner svarade att de planerar att lägga ut tjänster under de närmaste åren. Tre av dem uppgav att utkontrakteringen kommer att gälla samtliga social- och hälsovårdstjänster.

– Vanliga orsaker trygga tillgången till tjänster och personal – i synnerhet läkare – samt att få kontroll över kostnaderna, säger Tarja Myllärinen, direktör för Kommunförbundets social- och hälsovårdsenhet.

Vanligt vid hälsocentraler

De vanligaste tjänsterna som läggs ut är läkartjänsterna och jouren vid hälsocentraler och hälsostationer. Det är också vanligt att läkartjänster läggs ut vid effektiviserade serviceboenden och inom mun- och tandvården.

Inom socialservicen gäller utkontrakteringen ofta serviceboende för äldre och handikappade, hemvårdstjänster samt boendeservice för bland annat personer med utvecklingsstörning, missbrukare och personer som får rehabilitering för psykisk ohälsa. Det är också vanligt inom institutionsvård i barnskyddet och hemservice för barnfamiljer.

Resultaten visar att det också finns kommuner som återgått till att producera tjänster i egen regi.

– Totalt 24 uppgiftslämnare uppgav att de  återgått till egen produktion i tjänster som tidigare har lagts ut.  Så har skett i fråga om hälsocentralerna och hälsostationerna i fem kommuner. Dessutom uppgav fem kommuner att de slutat anlita hyrläkare på mottagningarna, säger Tarja Myllärinen.

Andra exempel på tjänster där kommunerna återgått till egen produktion är dagverksamhet, boendeservice, företagshälsovård, vårdplatser vid barnskyddsanstalter och hemservice för barnfamiljer.

Enkäten skickades till samtliga kommuner och samarbetsområden inom social- och hälsovård på fastlandet.  Det kom in 159 svar som täcker 235 kommuner. Det finns 301 kommuner på fastlandet.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *