Kommunerna centrala i ansvaret för flyktingarna

Mottagningscentralen i Berghäll i Helsingfors är fylld till bristningsgränsen. Foto: Mattias Lindroth
Mottagningscentralen i Berghäll i Helsingfors är fylld till bristningsgränsen. Foto: Mattias Lindroth
16.9.2015

Trycket på kommunerna att ta emot flyktingar ökar i takt med strömmen asylsökande till landet. Men många kommuner tvekar. Pengarna räcker inte till. – De ersättningar som staten betalar släpar efter i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit, säger Anu Wikman-Immonen på Kommunförbundet.

Flyktingkatastrofen eskalerar. Vi har väntat 15 000 asylsökande i år, nu talas det om 30 000 och siffran stiger säkert. Därtill kom­mer de kvotflyktingar Finland tar emot. I sista hand är det kommu­nerna som måste vara beredda att ta emot människor som flyr undan krig. En genomgång visar att många kommuner i Svensk­finland tidigare inte alls har öpp­nat sina portar för flyktingar­na. Koncentrationen till speciellt Helsingfors är stor.

Nu håller läget på att föränd­ras, under de senaste veckorna har flyktingfrågan varit uppe i de flesta kommuners fullmäktige. Men varför är inställningen ib­land rätt njugg? Svaret är enkelt: pengarna räcker inte till, statens ersättningar stampar på stället.

2015-10-wikman-immonen
– Jag vill betona att vi behöver sam­arbete mellan stat och kommun för att klara av flyktingfrågan, säger Anu Wikman-Immonen.

Såhär låter svaren i en enkät Kommunförbundet låtit göra: Otillräckliga ersättningar, en allt­för kort ersättningstid, ett stelt ersättningssystem, brist på per­sonal, en redan svår bostadssitu­ation och bristande möjligheter till arbetspolitisk integrationsut­bildning.

Många politiker har lyft fram flyktingfrågan som en ekono­misk möjlighet. På Kommunför­bundet poängterar man ändå att kommunerna har en central roll när det gäller att bära humanitärt ansvar. Kommunerna har också en viktig uppgift i att främja in­vandrarnas delaktighet och jäm­ställdhet.

”Det är viktigt att kom­munerna genast i början har resurser att satsa på inte­greringen”

Staten betalar för uppehäl­let på mottagningscentralerna. Men när asylsökande väl fått up­pehållstillstånd är de på kommu­nernas ansvar. Utifrån respons som Kommunförbundet fått från kommunerna täcker understödet inte kommunernas utgifter i in­tegreringsskedet.

De ersättningar som staten betalar till kommunerna då det tagit emot kvotflyktingar och asylsökande som fått beslut om att stanna släpar efter betydligt i jämförelse med hur kostnader­na för socialväsendet har stigit. För närvarande får kommuner­na 2300 euro för personer över 7 år och 6845 euro för barn under 7 år. Den här ersättningen fast­ställdes första gången 1993 och dagens nivå beaktar inte på långt när förändringarna i prisindexen.

– Kommunerna borde snabbt få tilläggsresurser för integre­ringen. Det är viktigt att kom­munerna genast i början har re­surser, annars hotar invandrar­na i ett senare skede bli tvungna att leva på understöd, säger Wik­man-Immonen.

Kommunförbundet påpekar också betydelsen av arbetskrafts­utbildning för vuxna invandrare. Också här är resurserna knappa och köerna för långa.

– Redan nu är köerna till in­tegrationsutbildningen i huvud­stadsregionen mellan sex och åt­ta månader. Antalet asylsökande har fyrdubblats sedan ifjol. Över hälften av de asylsökande får up­pehållstillstånd. Det här ökar trycket ytterligare, säger Wik­man-Immonen.

Integreringen försvåras ock­så av att det fortfarande är svårt för dem som fått uppehållstill­stånd att öppna bankkonto i Fin­land, trots att problemet påtalats i många år. Wikman-Immonen har kontaktatas av kommunarbe­tare som jobbare med integration och som ondgjort sig över syris­ka kvotflyktingar som banken in­te beviljat konto på grund av EU:s sanktionslista mot Syrien.

– Det här är ett stort problem för kommunerna och innebär väldiga problem när det gäller in­tegreringen av invandrare, säger Wikman-Immonen.

Förföljd eller i fara kan anhålla om asyl
Personer som är förföljda eller i fara i sitt hemland på grund av religion, ursprung, nationalitet, politisk åsikt eller att personen hör till en viss folkgrup kan ansöka om asyl.

Då gäller bland annat:

  • Personen måste resa till Finland.
  • Gränsbevakningen kontrollerar identitet, inresa och rutten till Finland. Samtidigt fotas personen och två fingeravtyck sparas i en europeisk flyktingdatabas
  • Asylsökanden får under utredningen tillfälligt vis­tas i Finland. Antingen visas personen till en mottag­ningsförläggning eller så skaffar hen en egen bostad.
  • Migrationsverket kontrollerar ifall personen ären­de ska skötas i Finland eller om ansvaret ligger hos ett annat EU-land i enlighet med Dublinfördraget.
  • Personen kallas till ett muntligt asylsamtal cirka ett och ett halvt år efter att ansökan lämnats in.
  • Om asyl beviljas får personen resedokument för flykting och uppehållstillståndskort. En person som beviljas alternativt skydd får ett främlingspass och uppehållstillståndskort.
  • Personen får en kommunplats när det finns lediga platser i en kommun.

(Källa: Migrationsverket)