Jakobstad har höga vårdkostnader, visar Kommunförbundets uträkning
Kommunförbundet har publicerat en sammanfattning av nettoutgifterna inom social- och hälsovården i de 44 största kommunerna och 8 samkommuner.
Ifjol steg kostnaderna för social- och hälsovården sammanlagt med 4,9 procent jämfört med föregående år.
Ökningen var störst inom primärvården (11,9 procent). där kostnaderna steg på grund av de utgifter som coronatester och vården av coronasjuka orsakade i form av bland annat utrustnings- och personalkostnader
Coronaepidemin minskade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster.
Eftersom vissa tjänster kördes ner och icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården flyttades fram har det uppstått en vårdskuld som ännu inte syns i utgifterna i detta skede.
Jakobstad utmärker sig
Under 2020 var de behovsstandardiserade social- och hälsovårdskostnaderna per invånare i medeltal 3 601 euro. Kostnaderna varierade mellan 4 002 och 2 920 euro.
I Jakobstad var kostnaderna per invånare 11 procent högre och i Heinola 19 procent lägre än genomsnittet i kommunerna.
Sex av de åtta samkommunerna med många verksamhetsområden hör kostnadsmässigt till de kommuner och samkommuner som har de lägsta kostnaderna.
Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade
Konsekvenserna av coronavirusutbrottet och restriktionernas syns i sjukvårdsdistriktens ekonomi och prestationer för 2020, framgår av den årsöversikt som Kommunförbundet har publicerat.
Efterfrågan på specialiserad sjukvård minskade i januari–december 2020 klart från föregående år. Antalet remisser hos sjukvårdsdistrikten minskade med hela 7,2 procent jämfört med motsvarande period året innan.
De kirurgiska ingreppen vid sjukhusen minskade med sammanlagt 7,6 procent jämfört med året innan. Längst var vårdköerna till ledprotesoperationer och starroperationer, som minskade med 4,8 respektive 14 procent.
Antalet förlossningar ökade inom specialupptagningsområdena för Helsingfors universitetssjukhus, Kuopio universitetssjukhus och Uleåborgs universitetssjukhus, skriver Kommunförbundet.
Vart tredje barn föddes i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. På riksnivå var antalet förlossningar dock 0,4 procent mindre än 2019.
Statens kompensation märktes
Sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader ökade ifjol med sammanlagt 3,6 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror främst på beredskapsåtgärderna för coronapandemin.
Den minskade efterfrågan och framskjutningen av icke-brådskande vård minskade sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter men de statliga kompensationerna – sammanlagt 600 miljoner euro –gjorde att inkomsterna ökade jämfört med året innan med sammanlagt 3,6 procent.
Boksluten visade underskott i åtta sjukvårdsdistrikt – underskottet uppgick till sammanlagt 70 miljoner euro.
