Invandringens pris beror på integrationen

16.2.2016

Vad kostar invandringen? Det är en brännhet fråga som saknar entydigt svar.  600 miljoner per år, är den senaste uppgiften. Men Juhana Vartiainen säger att det blir betydligt dyrare om vi misslyckas med integrationen. – Avgörande är om 20 procent eller 70 procent av invandrarna är sysselsatta om tio år.

I debatten om flyktinginvandringen har det spekulerats vilt kring vad den kostar. Invandrarkritikerna efterlyser ofta summor och fakta. Den senaste siffran som lagts fram är att flyktingarna beräknas kosta Finland 600 miljoner euro per år.

Exakta summor kan ingen presentera eftersom framtidscenarierna varierar. Allt handlar om hur väl vi lyckas integrera dem som fått uppehållstillstånd. Här har forskare påpekat att kortvariga och långvariga kostnader bör skiljas åt.

Tankesmedjan Magma ordnade i tisdags ett seminarium om ämnet och lyfte åter en gång upp forskaren Jan Saarelas utredning från 2011 – Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser. I forskningen som fokuserar på Svenskfinland konstaterar Saarela att immigrationen inte behöver belasta samhället och att det inte finns belägg för antagandet att invandrarna tar finländarnas jobb.

– Invandrare får ofta jobb inom de arbeten som det är svårt att rekrytera infödda till. Arbetslösheten bland invandrare är i synnerhet i början betydligt högre än bland infödda Men sysselsättningsnivån stiger med tiden och integrationen sker genom ökad sysselsättning, säger Saarela.

Saarela ser också ett positivt samband mellan antalet invandrare och den finländska utrikeshandeln. Enligt honom skulle exporten växa med cirka en halv procent och importen med drygt en procent ifall antalet immigranter ökade med tio procent. En förklaring till de positiva effekterna på utrikeshandeln förklaras av att handelskostnaderna sjunker tack vare att informationen ökar mellan länderna.

Riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml) lyfter fram sin tidigare VATT kollegas, specialforskare Matti Sarvimäkis utredningar av invandringens kostnader.

– Resultatet beror helt på hur integrationen fungerar. Fertilitet och beräknad livstid spelar också roll. En kalkyl baserar sig på antagelsen att sysselsättningsgraden för invandrarnas barn kommer att vara lika dålig som för föräldrarnas, en annan kalkyl baseras på att invandrarbarnen via grundskolan i stort sätt kommer att sysselsättas lika väl som övriga finländska barn, säger Vartiainen.

Siffran 600 miljoner kommenterar han så här:

– De här summorna bleknar i jämförelse med det vad det kostar om vi misslyckas med integrationen. Avgörande är om 20 procent eller 70 procent av invandrarna är sysselsatta om tio år. Det är trots allt frågan om 1,5 procent av befolkningen.

Argumenten om den enorma kris Finland befinner sig i på grund av flyktingarna avfärdar Vartiainen med följande jämförelse:

– Tänk dig att vi har en fotbollsplan med 150 personer och så smyger sig en extra person in och resten påstår att det nu är slutspelat. Utmaningar finns men att tackla dem kräver vettiga metoder.

”Mot sådant som försvårar integrationen”

Vartiainen går in på åtgärder som integrationsplan, språkundervisning, att luckra upp arbetsmarknadspolititiken via en smidigare inkörsport för flyktingarna genom lägre löner i början och lärlingsavtal.

– Det finns en generell benägenhet att försöka bygga brandmurar mellan den vanliga arbetsmarknaden och annat. Jag tycker det är bättre att flyktingarna finns på den vanliga arbetsmarknaden även med något lägre löner och att man satsar på utbildning, säger Vartiainen.

Ifjol anlände 32 000 flyktingar till Finland. Ungefär en tredjedel väntas få positivt besked. En stor del av dem är unga män i arbetsför ålder. Enligt bland annat Saarelas forskning är många av de nyanlända unga arbetsföra som genererar intäkter till värdlandet över sin livstid.

Avgörande för både en god integration och därmed att de ska börja betala igen för sig är att de faktiskt stannar i landet. Samtidigt planerar regeringen att begränsa möjligheterna till familjeåterföreningar, vilket knappast har en positiv inverkan på integrationen. Vartiainen säger sig generellt vara emot alla åtgärder som försvårar integrationen

– Tanken att en finländare inte skulle få in sin äkta make och barn i landet känns omänsklig och mot mänskliga rättigheter. Om jag bara kan ska jag försöka jobba emot förslaget.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här