Det här är Kårkulla samkommuns strategi inför vårdreformen: Håll expertisen samlad

Otto Ilmonen valdes till direktör för Kårkulla samkommun i maj i år. Vad han gör i januari 2023 vet han inte.
Otto Ilmonen valdes till direktör för Kårkulla samkommun i maj i år. Vad han gör i januari 2023 vet han inte. (Dan Lolax)
29.11.2021

Kårkulla vill påverka hur specialomsorgen sköts efter social- och hälsovårdsreformen. Samkommunen splittras över åtta välfärdsområden.

Om drygt ett år, vid ingången till 2023, upphör Kårkulla samkommun att existera.

Social- och hälsovårdsreformen innebär att samkommunen, som producerat specialomsorg på svenska sedan 1960, uppgår i de nya välfärdsområdena.

Frågan är hur Kårkullas service och sakkunskap ska säkerställas efter reformen. En gemensam förvaltning för specialomsorgen har varit nödvändig eftersom brukarna – personer med intellektuell eller annan funktionsnedsättning – är en minoritet inom språkminoriteten. Nu splittras förvaltningen över åtta välfärdsområden.

När Kommuntorget träffar Kårkullas direktör Otto Ilmonen har diskussionerna i de temporära beredningsorganen, så kallade vate-grupper, och i välfärdsområdenas arbetsgrupper eller projekt kommit igång men än så länge mest handlat om formaliteter.

Kårkulla försöker påverka hur specialomsorgen ordnas framöver genom att diskutera med vate-gruppernas ordförande, med social- och hälsovårdschefer och med kommun- och stadsdirektörer, säger Ilmonen.

Begränsade resurser gör ändå att samkommunen inte kan vara överallt.

I Österbottens och Östra Nylands vate-grupper har Kårkulla en ordinarie plats och en suppleantplats. I Egentliga Finland sitter Ilmonen själv på en suppleantplats.

De här områdena är mer centrala än Kymmenedalen, Vanda-Kervo och Mellersta Österbotten, där Kårkullas verksamhet är liten, förklarar Ilmonen.

Helsingfors är viktig för samkommunen, men huvudstaden berörs inte av reformen på samma sätt. Där pågår en annan process. Inte heller i Västra Nylands vate-grupp är Kårkulla representerat, trots områdets betydelse för Kårkulla.

Ilmonen säger att man hade önskat sig en plats i Västra Nylands beredningsorgan. Nu har samkommunen en expertroll i det beredande arbetet, men ingen formell status.

– Jag vill inte spekulera i sådant som skedde innan jag tillträdde. Olika områden har olika filosofier och väljer att engagera samkommunen på olika sätt. Enligt de nya lagarna ska specialomsorgen vara med i beredningsprocessen. En del områden har bjudit med oss i arbetet, andra har informerat oss om hur de tänker göra.

Fokuserar på experttjänsterna

Varje vecka möts samkommunens centralförvaltning i Pargas och de regionchefer som representerar Kårkulla i vate-grupperna för att hålla varandra uppdaterade. Det gäller att vara pro-aktiv, säger Ilmonen.

– Jag upplever att vi har möjlighet att påverka. Inga formella beslut har tagits och jag hoppas att det finns en mottaglighet i områdena för en dialog med oss. Transparens är också viktigt, för som jag ser det har vi ett gemensamt mål: bra svenskspråkig service för våra brukare.

Vilken är då samkommunens strategi när specialomsorgen i de nya välfärdsområdenas ska organiseras? Vid tidpunkten för intervjun är strategin inte ännu offentlig, men Ilmonen är på det klara med vilket budskap som ska trummas ut till vate-grupperna.

– Sett till de nya lagarna så är Kårkullas verksamhet tredelad: boende- och dagverksamhet, omsorgsbyråer, som vi egentligen inte längre har, och sakkunnigtjänster. Vi tror att välfärdsområdena vill sköta boende- och dagverksamheten själva. Därför kommer vi att fokusera på experttjänster som kräver specialkunnande och större volymer för att kunna upprätthållas.

Kårkullas budskap är alltså följande: specialboenden, experttjänster, psykiatriska tjänster, viss poliklinikverksamhet och fortbildning ska lyda under Egentliga Finlands välfärdsområde, och dessa tjänster ska sedan köpas av tvåspråkiga välfärdsområden.

Ilmonen säger att det finns en styrka i att hålla specialkompetensen samlade i ett välfärdsområde och låta andra områden ta del av den genom avtal. Egentliga Finland har dessutom ett koordineringsansvar för dylika avtal.

Strategin lutar sig också på den så kallade införandelagen om reformens genomförande.

Enligt den uppgår boende- och dagverksamheten i de olika tvåspråkiga välfärdsområdena, medan sakkunnigpersonalen fortsätter i Egentliga Finlands välfärdsområde. Områdena ska komma överens om samarbetsformerna senast den 1 september 2023, slår lagen fast.

Det här gör inte frågan okomplicerad, säger Ilmonen.

– Det måste finnas stöd i Egentliga Finlands vate-grupp för strategin och sedan måste de övriga välfärdsområdena vilja köpa våra tjänster. Välfärdsområdena är suveräna aktörer. Inget hindrar dem från att bygga servicen själva. Men vi pratar om små volymer – tiotals experter på riksnivå – och det kan bli svårt att upprätthålla servicen på lång sikt om den splittras över flera välfärdsområden.

Tjänsterna blir tydliga produkter

Språket är ytterligare en faktor att beakta, säger Ilmonen.

– Österbotten är i praktiken tvåspråkigt. Men hur blir det i Västra Nyland, där Esbo kommer att dominera i välfärdsområdesfullmäktige? Även om den goda viljan finns så finns det också olika förutsättningar i de olika områdena och det betyder att det finns utmaningar och risker med att splittra experttjänsterna.

Om Egentliga Finlands välfärdsområde ska börja sälja experttjänster till de övriga områdena måste tjänsterna ses över.

Ilmonen förklarar att samkommunen just ser över hur tjänsteutbudet kan göras till tydliga produkter, där innehåll och prislapp framgår klart för kunderna.

För en majoritet av Kårkullas personal innebär reformen ingen större förändring, säger Ilmonen. Åtminstone inte på kort sikt.

– De får en ny arbetsgivare, nya förmän, men arbetet fortsätter och brukarna finns kvar. Vad gäller expertpersonalen så blir det säkert förändringar i arbetssätt, lite beroende på hur strukturerna kring serviceproduktionen ser blir att se ut. Men innehållet i arbetet är detsamma. Personalen inom stödtjänsterna här i Pargas behövs säkert också framöver. Administrativa reformer tenderar att på kort sikt öka personalbehovet.

Vad jobbar du själv med den 1 januari 2023?

– Det har jag ingen aning om. Jag hoppas och tror att den nya organisationen ska hitta användning för min erfarenhet och kompetens. Överlag är det väl personer inom samkommuners och kommuners högsta ledningar som får förbereda sig på nya uppdrag.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

 
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här