Risk att svenskan drunknar när vårdenheterna växer

Johanna Lindholm sköter om social- och hälsovårdsfrågor på Folktinget.
Johanna Lindholm sköter om social- och hälsovårdsfrågor på Folktinget.
21.3.2019

Alla talar om ”bredare axlar” inom vården. När enheterna blir större har den svenskspråkiga servicen en tendens att drunkna om det inte finns klart definierade strukturer. Folktingets Johanna Lindholm arbetar för att trygga de språkliga rättigheterna i beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Johanna Lindholm förväntade sig att landskaps- och vårdreformen skulle falla men tyckte ändå det var överraskande att regeringen valde att avgå.

– Jag tycker regeringen borde ha väntat ut riksdagsbehandlingen av social- och hälsovårdsreformen, istället för att kasta in handduken, säger Lindholm.

Vad betyder det här för svenskspråkig service?

– Arbetet har inte på något sätt gått förlorat. Det finns många bra skrivningar i lagförslagen när det gäller språkliga rättigheter och jag hoppas de tas tillvara när nästa regering inleder sitt arbete. Men Folktinget försöker även framföra sådant som går att förbättra, säger Lindholm.

Hon tycker att lagförslagen redan innehåller bra skrivelser gällande landskapens ansvar att ordna service på båda språken.  Även skrivningarna om landskapens ansvar för de språkliga rättigheterna i valfrihetsmodellen har förbättrats under riksdagsbehandlingen.

Hennes personliga gissning är ändå att valfrihetsmodellen inte kommer att  gå vidare under nästa regeringsperiod.

– Jag tycker det har förts en bra diskussion i lagberedningen gällande det så kallade påverkansorganet för den språkliga minoriteten. Även i landskapens egna beredning har planeringen gått bra och man har funderat på organens sammansättning och uppgifter.

En hurdan modell hoppas du på under nästa regering?

– Det kommer säkerligen att bli större enheter än vi har idag. Om det blir landskap eller samkommuner, det vågar jag inte spekulera kring.

Vad skulle vara bra för svenskan?

– Ur svenskans synvinkel kan större enheter vara bra. Det ställer dock krav på att man faktiskt tänker igenom hur servicen ska ordnas i praktiken inom den större enheten.

Problemet med större enheter är också att det kan uppstå ett demokratiunderskott för den svenskspråkiga befolkningen i vissa områden  och att påverkningsmöjligheterna minskar, säger Lindholm.

En annan del av hennes jobb är att jobba för att vårdorganisationerna erbjuder svenskspråkig service.

– När enheterna blir större blir den svenska servicen mindre och har då en tendens att drunkna om det inte finns klart definierade strukturer.

Axlar stora som Svenskfinland

Lindholm lyfter fram primärhälsovården i Helsingfors som ett fungerande exempel. I Helsingfors har några enskilda hälsostationer fått en specialuppgift att upprätthålla en fungerande tvåspråkig service.

– Centralisering kan fungera för vissa serviceformer. Det finns områden som skulle behöva samarbete och koordinering i hela Svenskfinland.

Å andra sidan är det också viktigt att vissa serviceformer finns så nära som möjligt och att kunden har möjlighet att välja serviceproducent, påpekar hon.

Vad ger du regeringen för betyg för de senaste fyra åren?

– Det är helt klart att språkliga rättigheter inte har varit en prioritet för den nuvarande regeringen. Jag tycker att riksdagen har lyssnat bättre än regeringen.

Kommuntorget intervjuade Christina Gestrin dagen då landskaps- och vårdreformen föll.

– Vi har nu mycket mera kött på benen när det gäller det svenska jämfört med vad vi hade för ett år sedan. Vi har hunnit utreda läget för den svenska servicen i Nyland och funderat på olika modeller, sade Gestrin.

Även Lindholm konstaterar att arbetet som gjorts i Nyland kommer att kunna tas tillvara i den framtida organisationen.

– Ett mera problematiskt område är Egentliga Finland, där den svenskspråkiga minoriteten är väldigt liten. De har ofta svårt att få sin röst hörd, säger hon.

Måste vara ute i tid

Johanna Lindholm kommer att fortsätta arbeta sitt arbete med språklagstiftningen i vårdreformen under nästa regering. Folktinget kommer att diskutera med partierna inför regeringsförhandlingarna för att lyfta upp vissa viktiga punkter.

– Det viktigaste inom social- och hälsovården är att betona existensen av strukturer som säkerställer att den svenskspråkiga servicen fungerar i praktiken.

Rent konkret betyder det till exempel att få med svenskan i alla digitaliseringsprojekt.

– Det är viktigt att språkaspekten finns med i början av planeringen, eftersom det är svårt att korrigera i ett senare skede.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här