Behåll lagen om begränsad utläggning av vårdtjänster

Lagen som temporärt begränsar kommunerna att lägga ut social- och hälsovård till privata aktörer gäller till 2020.
Lagen som temporärt begränsar kommunerna att lägga ut social- och hälsovård till privata aktörer gäller till 2020.
14.3.2019

Kommunförbundet ser ingen orsak till att upphäva den lag som begränsar kommunernas möjligheter att lägga ut sin social- och hälsovård. Lagen är i kraft till utgången av 2022.

Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio befarar i en intervju för Kuntalehti att en indragning av lagen leder till oöverlagda beslut i kommunerna.

I diskussionerna efter att vård- och landskapsreformens föll i riksdagen för en vecka sedan har till exempel kommundirektörerna i Heinola och Kauhajoki krävt att begränsningslagen upphävs. Samma krav ställer de privata vårdbolagen.

I en intervju för Helsingin Sanomat säger Pihlajalinnas verkställande direktör Joni Aaltonen att det efter reformens fall saknas giltiga skäl att begränsa kommunernas avtalsrätt med privata vårdaktörer. ommunförbundets vice vd håller inte med.

– Trycket från de privata vårdbolagen på kommunerna är stort och det finns en risk att kommunerna lägger ut vården så att säga i blindo, varnar å sin sida Hanna Tainio.

Trots att vårdreformen inte förverkligades har kommunfältet enligt Tainio en klar uppfattning om att en reform är nödvändig och att arbetet bör fortsätta.

Kommunernas och samkommunernas beslutanderätt i fråga om social- och hälsovårdstjänster begränsades  temporärt under beredningen av landskaps- och vårdreformen 2016. I januari 2019 förlängdes lagens giltighetstid till 2022.

Begränsningslagen innebär att kommuner och samkommuner måste skriva in ett uppsägningsvilkor i långvariga avtal om utläggning av social- och hälsovårdstjänster.

Vår nuvarande tjänstemannaregering kan inte göra ändringar i begränsningslagen och lagen upphör inte att gälla trots att social- och hälsovårdsreformen har fallit.

– Lagar uppgör inte att gälla av sig själva. Det kan däremot en ny lag som upphäver den gamla, säger Arto Sulonen, direktör för Kommunförbundets juridiska enhet.

Hanna Tainio påpekar att begränsningslagen inte hindrar kommunerna från att fortsätta utveckla sin social- och hälsovårdsservice.

– På många håll i landet samlas kommunerna i de olika landskapen nu för att tillsammans hitta en lösning för social- och hälsovården. Nu är jordmånen för fortsatta samtal god.

Enligt henne är det bästa sättet att påverka nästa regering att gå in för lokala lösningar.

–  Vill kommunerna satsa på samkommuner ska de bilda sådana, för på lång sikt behövs det större samarbetsområden, påpekar hon.

Att grunda samkommuner är fullt möjligt inom ramen för gällande lagstiftning. Begränsningslagen påverkar inte bildades av samkommuner.

– Bollen ligger nu hos kommunerna. De kan påverka framtiden för nu är spelfältet fritt, säger Tainio, som hoppas att de nödvändiga ”breda axlarna” för social- och hälsovården  nu ska hittas.