Lindström lugn: Språkliga rättigheter bevaras

Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf). Bild. Statsrådet, Sakari Piippo.
Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf). Bild. Statsrådet, Sakari Piippo.
18.5.2016

Det råder delade meningar om hur språkminoritetens rättigheter ska tryggas i vårdreformen. Ulla-Maj Wideroos (SFP) kräver att språkfrågan beaktas i lagförslaget. Men minister Jari Lindström (Sannf) anser att inget skäl till oro finns.

– Om tvåspråkigheten inte beaktas kommer lagförslaget att möta motstånd i både utlåtanderundan och i grundlagsutskottet, säger Ulla-Maj Wideroos till VBL och ÖT.

Förordningen som fastslår vilka sjukhus som får ordna omfattande dygnet-runt-jour kan ha allvarliga följder för de språkliga rättigheterna. Regeringen har fortfarande inte låtit göra en språkkonsekvensbedömning. Hur de språkliga rättigheterna i praktiken tillämpas efter vårdreformen är därför ännu oklart.

Wideroos är ordförande för den svenska reformgruppen som tillsatts av Kommunförbundets svenska enhet och Folktinget som referensgrupp för svenska språkfrågor i vård- och regionreformen.

Att tillgodose de språkliga rättigheterna i social- och hälsovårdstjänsterna är enligt Justitieministeriet en av tyngdpunkterna i språkberättelsen 2017. Enligt justitie- och arbetsminister Jari Lindström kan berättelsens resultat användas också i reformarbetet.

– Också efter reformen ska var och en få vård på sitt eget språk, finska eller svenska, i tvåspråkiga landskap i Finland. De språkliga rättigheterna kommer inte att försvagas, säger Lindström i sitt tal under språkberättelsens utfrågningsmöte igår.

Ministern poängterar det inte ligger i någons intresse att ifrågasätta de språkliga minoriteternas behov.

– Om vi inte kan motivera betydelsen av våra egna språkliga minoriteters språk, är det svårt att motivera det finska språkets betydelse i den allt mer internationella världen.