Coronakrisen - undersökning visar att fler unga drabbades av ensamhet
Coronatiden gjorde vardagen extra jobbig för många barn och unga. För andra var distansundervisningen en framgång. Det visar en omfattande utredning som institutionen för hälsa och välfärd THL gjort.
– Det ingår i ungdomen att träffas och uppleva olika saker. Se med egna ögon det som är annorlunda, umgås med olika människor och uppleva annorlunda omständigheter. Så var det inte under coronatiden och detta har drivit många unga till depression och ångest, säger Anna-Maria Isola, ledande forskare vid THL.
Pressmeddelande på finska: Laaja tutkimusaineisto: Korona-ajan poikkeukselliset rajoitukset koettelivat nuoria – yksinäisyys lisääntyi ja osallisuus heikkeni
Det framgår av årsboken ”Nuorten elinolot 2022” som sammanfattar forskning om barns och ungas erfarenheter och de verkningar som coronatiden hade på dem.
Mest utsatta, visar forskningen, är de som från början haft det tuffast. Dålig ekonomi och sjukdom har förvärrat känslan av utanförskap. Det gick inte att träffa kamrater som förr och känslan av gemenskap minskade.
Ensamheten var störst bland dem som precis inlett högskolestudier. Det är ofta i början av studierna som för välmåendet viktiga nya kontakter skapas. Detta oroar forskarna.
– Coronan försvårade vardagen även för studerande och dem som var på väg in i arbetslivet, personer som man inte tidigare hade behövt bekymra sig för. Nätverket som bygger på en kamratkrets och hobbyer fungerade inte längre, säger Marjatta Kekkonen, specialforskare vid THL.
Inte illa för alla
Å andra sidan, konstaterar forskarna, förde coronatiden med sig en del gott också. Många unga upplevde framgångar i distansundervisningen. Studierna var effektiva och prestationerna därefter.
– Tidsanvändningen var flexibel och det digitala kunnandet ökade, säger Marjatta Kekkonen.
Känslan av ensamhet var fem gånger vanligare bland högskolestuderande som kände sig annars också hårt belastade psykiskt. Särskilt utsatta var kvinnliga studerande och studerande som tillhör sexuella minoriteter.
Enligt undersökningen tvingades unga vuxna ofta till överväganden kring vem man vågar träffa ”coronatryggt”. Möjligheten att själv justera tillvaron begränsades.
Siffrorna från juli 2022 visar att mer än 350 000 finländare under 30 år haft coronasmittan. Sjukdomens allvarligaste varianter var ändå sällsynta.
Källa: Marjatta Kekkonen, Mika Gissler, Päivi Känkänen, Anna-Maria Isola. Poikkeuksellinen nuoruus korona-aikaan. Nuorten elinolot -vuosikirja 2022. Terveyden ja hyvinvoinninlaitos (THL). Teema 34/2022.
Nuorten elinolot -årsboken ges ut av Institutet för hälsa och välfärd THL i samarbete med Nuorisotutkimusseura r.f. och Statens ungdomsråd. Boken bygger på 15 empiriska undersökningar och statistik. ”Årsnboken ger en unik inblick i barns och ungas erfarenheter av tiden i början av coronakrisen.”
