Partiernas svar till regeringssonderaren Antti Rinne visar att Finlands språklagstiftning håller måttet, säger Ida Sulin, blivande direktör för svenska och internationella ärenden vid Finlands kommunförbund.

– Nu gäller det att se till att paragraferna omvandlas till levande rättigheter.

Sulin har lusläst samtliga riksdagspartiers svar på regeringssonderaren Antti Rinnes fråga om hur partierna vill utveckla nationalspråkens ställning i Finland.  Hennes bedömning är att missnöjet över de språkliga rättigheterna inte bottnar i dålig lagstiftning, utan i hur lagen har använts och tolkats.

– Språklagstiftningen verkar fungera som den ska. Inget av partierna föreslår ändringar i själva lagen.

Däremot behövs det en skärpning i hur språklagstiftningen tillämpas, anser Sulin.

– Lagen måste omvandlas till konkreta rättigheter i en levande språkverklighet, understryker hon.

Två av partiledarna (Anna-Maija Henriksson och Li Andersson) i den regeringsbas som Rinne fortsätter förhandla med har svenska som modersmål. Vilken betydelse kommer det att ha för de språkliga rättigheterna?

– Förhandlarnas modersmål ska inte ha någon som helst betydelse för de språkliga rättigheterna. Men personligen tycker jag att det är roligt att de två är med. Jag ser fram emot att få tala svenska med dem.

Kommunförbundet följer intensivt med regeringsförhandlingarna mellan SDP, Centern, De gröna, Vänsterförbundet och SFP.

– Vi speglar innehållet i förhandlingarna mot våra intressen och hjälper till när det behövs. Kommunförbundet har lång erfarenhet av att arbeta med de teman som regeringsförhandlingarna kretsar kring, säger Ida Sulin.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *