Språkdelegation: Rinnes regeringsprogram är bra för svenskan, men…

22.10.2019

Antti Rinnes (SDP) regeringsprogram är utmärkt med tanke på de språkliga rättigheterna. Genomförandet av riktlinjerna kan dock äventyras om språkgruppernas perspektiv inte förstås hos myndigheterna.

Det här skriver delegationen för språkärenden i en resolution efter det fjärde samråd om språkärenden som delegationen höll i dag.

Under samrådet diskuterade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) med representanter för språkgrupperna om regeringsprogrammet och de språkliga konsekvenserna av projekten i regeringsprogrammet.

Språkgruppernas förväntningar vad gäller social- och hälsovårdsreformen är höga, fortsätter delegationen i sin resolution. De lagstadgade rättigheterna till social- och hälsovårdstjänster är goda i synnerhet på finska och svenska.

Det finns dock en risk för att rättigheterna inte tas tillräckligt seriöst i alla kommuner och sjukvårdsdistrikt, även om språkliga rättigheter är grundläggande rättigheter, menar delegationen.

Särlösningar för svenska tjänster

Delegationen anser att det är viktigt att nationalspråksstrategin revideras. Genom strategin bör man bland annat vidta åtgärder för att trygga det finska språket som vetenskapligt språk.

De svenskspråkiga tjänsterna måste tryggas genom separata lagstadgade lösningar i de fall när myndigheterna inte kan ordna tjänsterna så att de betjänar båda språkgrupperna. Även det försämrade språkklimatet måste åtgärdas, skriver delegationen.

Det första språkpolitiska programmet, i vilket de andra språk som talas i Finland beaktas – särskilt de samiska språken, romani, det karelska språket och teckenspråket – är viktigt, konstaterar delegationen.

Representanter från olika grupper ska ha möjlighet att delta i beredningen av programmet. I det språkpolitiska programmet borde det ingå dels konkreta åtgärder och dels strukturerad framtidsdiskussion om språkpolitiken, heter det i resolutionen.

Det samiska språket måste särkerställas

Delegationen för språkärenden förutsätter att det ingår konkreta åtgärder samt medel som säkerställer förverkligandet av de ikraft varande lagar som tryggar de språkliga rättigheterna på olika förvaltningsområden och delar av samhället. Förverkligandet av de språkliga rättigheterna är en förutsättning för att kunna delta i samhällelig verksamhet.

Finland ska värna om vårt urfolks, samernas, språk och kultur och säkerställa att de samiska språken är livskraftiga, skriver delegationen. De samiskspråkigas språkliga rättigheter måste tryggas också i praktiken. Samtidigt måste man också beakta att största delen av samerna bor utanför hembygdsområdet, skriver delegationen.

Svårt att få service på teckenspråk

Det har gått nästan fem år sedan teckenspråkslagen trädde i kraft, konstateras i resolutionen. Lagen ålägger myndigheterna en skyldighet att främja de teckenspråkigas språkliga rättigheter.

Trots detta är det fortfarande svårt att få service på teckenspråk och till och med att få tolkning på teckenspråk, skriver delegationen och kräver att lära sig teckenspråket måste tryggas både för dövfödda barn och för barn till döva, teckenspråkiga föräldrar.

Varje barn ska ha rätt att lära sig minst ett språk ordentligt. Kommunernas kunskaper om teckenspråkiga borde stärkas, uppmanar delegationen.

Alla språk är del av språkreserven

Språken romani och karelska, som har en lång tradition i Finland, borde återupplivas, avslutar delegationen för språkärenden.

Man borde beakta att Finland är ett flerspråkigt land och att alla språk är en del av den finländska språkreserven, heter det i resolutionen.

Regeringsprogrammet innehåller också uppgörandet av ett helhetsmässigt åtgärdsprogram om behoven att förnya integrationsåtgärder. I beredningen av programmet bör man till fullt beakta en kvalitativ undervisning på både finska och svenska samt rätten att bevara sitt eget språk för dem som flyttat till Finland.

En lyckad integration innehåller minst tillräckliga kunskaper i det ena nationalspråket samt godkännande och användningsmöjligheter av det egna modersmålet, menar delegationen.

 Syftet med samrådet är att öka dialogen mellan språkgrupperna och regeringen. I samrådet deltog Svenska Finlands folkting, Sametinget, delegationen för romska ärenden, delegationen för etniska relationer, Finlands Dövas Förbund rf, Finlandssvenska teckenspråkiga rf, Karjalan kielen seura ry, Karjalan kieliruadajat – Suojärven pitäjäseura ry, skolternas byastämma (Kolttien kyläkokous), delegationen för finska språket vid Institutet för de inhemska språken samt Selkokeskus.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här