Europarådet granskar den kommunala självstyrelsen
Styrelsen för Europarådets kongress för kommunala och regionala organ samlades i Kommunernas hus på fredagen. En av deltagarna var Dominique Faymonville, handläggare för internationella ärenden vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Vad är kopplingen mellan kommunerna och Europarådet?
– Kopplingen är stark genom Europeiska stadgan om lokal självstyrelse. Det är det enda verktyget för att granska det lokala självstyret i varje medlemsstat, säger Faymonville.
Det kan verka lite absurt att ha ett regelverk som ska appliceras i alla 47 medlemsstater, säger han. Men man har märkt att dessa gemensamma regler ger bättre lokal demokrati, ökar transparensen och förtroendet mellan invånarna och kommunen och ser till att det finns processer som ökar ansvarstagandet i kommunerna.
– Det gäller exempelvis ekonomisk självstyrning gentemot staten.
Alla medlemsstater har ratificerat stadgan om lokal självstyrelse, men i praktiken är det möjligt för stater att lämna bort vissa artiklar och göra undantag. Det här vill Europarådet nu ändra på så att hela stadgan gäller för varje land. Det har kommunalkongressens ordförande Anders Knape tagit upp under sitt ordförandeskap.
– Det finns ett utskott med uppgiften att granska varje medlemsstat. Europarådet besöker mellan fem och tio länder per år. Sedan ger de rekommendationer och följer upp dem med fem till sex års mellanrum.
Det som ofta glöms bort är att det är staten som skriver under och ratificerar konventionerna, men det är kommunerna som ska leverera innehållet i dem till invånarna.
Det gäller grundläggande rättigheter som tillgången till skola och sjukvård, motverkandet av diskriminering och att se till att vi har öppna och inkluderande kommuner och regioner.
Rapporter kan peka finger
En rapport skrivs av två rapportörer med hjälp av akademiska experter som känner till det juridiska och politiska systemet i landet. Rapporten antas av utskottet som för den vidare till kongressen och därifrån går den vidare till ministerkommittén.
Minsterkommittén antar rekommendationerna och på så sätt kommer de tillbaka till medlemslandet. Här kommer Kommunförbundets roll in.
– I Sverige har vi haft två rapporter under två skilda regeringar som pekat ut att Sveriges kommuner och landsting (SKL) inte har så kallad konsultationsrätt, det vill säga den lokala nivån hörs inte i lagstiftningsprocessen i tillräcklig grad.
Man kan exempelvis jämföra med Norge där KS ordförande Gunn Marit Helgesen blir inbjuden flera gånger per år till skatteutskottet för att höras i budgetförhandlingarna. Finlands Kommunförbund har också en självklar plats i lagberedningsprocessen.
– SKL är en viktig remissinstans för riksdagen, men vi har inget formaliserat samråd, och det är problemet. Både 2009 och 2015 fick vi det svart på vitt i Europarådets rapport att det finns brister konsultationsprocessen. Det har ännu inte skett någon ändring.
Vilka sanktioner har Europarådet att ta till då rekommendationerna inte följs?
– ”Name and shame”, dvs. Europarådet kan peka ut brister, men det finns inga ”hårda” sätt att ingripa.
Finland har bjudit in Europarådet för att observera val. Det är värdefullt att någon ser saker ur en utomståendes perspektiv, påpekar Faymonville.
Turkiet ligger i vågskålen
Turkiet har varit på tapeten de senaste två åren, alltsedan försöket till militärkupp sommaren 2016 då den turkiska demokratin försvagades märkbart.
Situationen i Turkiet påverkar våra kolleger som sitter i kommunfullmäktige i Turkiet, säger Faymonville.
– Det finns en bra dialog. Men det är klart att det är svårt när en turkisk representant sitter på ett styrelsemöte och alla andra medlemmar för en kritisk ton.
Den 31 mars hålls det lokalval i Turkiet.
– Borgmästare och andra förtroendevalda är fängslade och anklagade för terrorism efter kuppförsöket. På central nivå förflyttar man personer som är inskrivna i kommunerna och det har skivits in militärer i vissa regioner, för att påverka röstetalen.
Mänkliga rättigheter och AI
Finlands prioriteringar för ordförandeskapet i Europarådet är att stärka systemet för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, stöda jämställdhet och kvinnors rättigheter, samt att fokusera på ungdomar och förebyggande av radikalisering.
– Jämställdhet är en fråga som alltid ligger nära hjärtat i Sverige, säger Faymonville.
I slutet av februari ordnade FInland en konferens om etiska frågor och artificiell intelligens inom ramen för sitt ordföradneskap.
– AI är en fråga som vi verkligen jobbar mycket med och aspekten som Europarådet lyfter fram är kopplingen till mänskliga rättigheter, det vill säga integritets- och säkerhetsfrågor. För kommunerna handlar det t.ex. hur man möjliggör tillgången till sjukjournaler via nätet.
I vissa länder är frågan om artificiell intelligens redan långt hunnen.
– Kongressen besökte Estland och såg hur de använde en robot i kommunfullmäktige som skrev protokoll. Vi kunde klicka på dagordningen på en skärm och följa med hur de förtroendevalda röstade och diskuterade medan protokollet skrevs ut framför oss.
