Kommunernas kritik mot revideringen av markanvändnings- och bygglagen framgår inte i ministeriets sammandrag
Kommunerna har kritiserat lagutkastet bland annat då det gäller förverkligandet av planläggningen.
Miljöministeriet mottog totalt 549 utlåtanden om utkastet till plan- och bygglag. Ministeriet har publicerat ett sammandrag av utlåtandena.
I sammandraget framgår att det allmänt anses bra att man dämpar klimatförändringen i planläggningen, likaså att man främjar koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi samt digitalisering.
Hård kritik fick däremot den obligatoriska stadsregionplanen samt förändringarna i anordnandet av byggnadstillsynen.
Enbart förverkligandet av markplanerna fick cirka 300 utlåtanden. Även markpolitiken samt markanvändningsavtalens- och avgifternas bestämmelser hade utlåtandeinstanserna starka åsikter om.
Inte tillräckligt med människor eller euron
Kommunförbundets utvecklingschef för markanvändning och planläggning Anne Jarva berättar att hon blev överraskad av hur många kommuner och städer som i sina utlåtanden var mer kritiska än Kommunförbundet till utkastet och krävde att lagberedningen avbryts.
I ministeriets sammandrag av utlåtandena framgår enligt Jarva inte kommunernas roll och synsätt tillräckligt mycket.
Kommunförbundet kommer därför att göra en egen sammanfattning av utlåtandena.
– Revideringen har en enorm inverkan på kommunernas verksamhet. Den skulle medföra flera uppgifter samt förändringar i verksamhetsprocesserna. Situationen är skrämmande för kommunerna eftersom det varken finns tillräckligt med människor eller pengar till detta, säger Jarva.
Hon anser att inverkningarna på kommunernas verksamhet och förvaltning har bedömts bristfälligt i utkastet, som innehåller många specifika detaljer som betyder enorma mängder av arbete och kostnader.
Proportionerna saknas
I ministeriets sammandrag sägs att Kommunförbundet och största delen av kommunerna anser att målsättningarna med lagreformen i sig är värda att understödas.
Det finns dock mycket kritik.
– Lagutkastet bildar inte en fungerande och proportionerlig helhet i förhållande till de eftersträvade verkningarna. I utlåtandena konstaterades att fastän lagförslaget också innehåller förslag värda att understödas så betyder detta för kommunerna i sin helhet tyngre eller helt nya metoder, långsammare processer, mera utredningsskyldigheter samt eventuella behov av omfattande tilläggsresurser.
Regleringen av planerna bör korrigeras i utkastet
Kommunförbundet har i sitt eget utlåtande fokuserat på många punkter i lagutkastet. Av dessa anser Jarva att bland annat regleringen av genomförandet av planerna är särskilt viktig.
– Man är rädd för att systemen blir stelare. Kostnaderna för samhällsbyggandet skulle styras mer än tidigare till kommunerna och skattebetalarna, då man till exempel skulle avstå från skyldigheten att gratis överlåta gatuområden.
Samtidigt kommer det att göras ändringar i inlösningslagen vilket kan försvåra utövandet av kommunens markpolitik och förvärv av mark.
– Vi är också oroliga över organiseringen av byggnadstillsynen till två nivåer. Det är mer krävande om kommunen är tvungen att anlita sakkunniga från andra kommuner för sin byggnadstillsyn. Ska man använda sig av avtal eller kommunsamarbete? Då det gäller införskaffandet av sakkunskap har man i utkastet inte tänkt tanken till slut.
Kommunernas önskemål är att samarbetet inom byggnadstillsynen skulle tryggas genom utveckling av nuvarande metoder.
– Som en följd av detta understöddes inte heller förutsättningarna för organiseringen av byggnadstillsynen på en krävande nivå. Man ansåg att endast de stora kommunerna kan ha en möjlighet till detta i praktiken.
Kommunerna har dessutom betonat att förändringarna inte kommer att göra myndigheternas arbete smidigare eller underlätta handläggningen av tillstånd.
