I april är det dags för stadsfullmäktige i Karleby att fatta  beslut om stadens roll i den planerade hybridarenan. Fotbollsfolket i Karleby har länge drömt om en ny arena och nybygget presenterades av en arbetsgrupp i september 2018.

Vid den tidpunkten höll KPV (Kokkolan Palloveikot) på att spela sig tillbaka till herrfotbollens liga efter nästan 30 år i lägre serier. Den nya arenan är tänkt att ersätta både idrottsgården från 1960-talet och Centralplan, som sedermera inte uppfyllde ligakraven när KPV väl skulle spela sin premiärmatch, våren 2019.

Kommunrundan 2020

Under 2020 uppmärksammar Kommuntorget alla tvåspråkiga kommuner veckovis med artiklar, bloggar och fakta.
>> Alla artiklar

Tipsa oss om ämnen i din kommun! Mejla redaktionschef Dan Lolax.

Enligt planerna består hybridarenan av tre delar; en inomhushall för konserter, mässor och bollsporter, en mittdel med restaurang, hotell och sociala utrymmen och en del som ska inhysa en fotbollsarena för cirka 4 500 åskådare.

– Fotbollsarenan är en lättare konstruktion än den sortens betongkoloss som vi sett byggas på senare år i andra städer, säger Jonne Sandberg utvecklingsdirektör i Karleby.

Stadsdirektör Stina Mattila i Karleby

Breda användningsmöjligheter

Enligt det första förslaget skulle hybridarenan stå klar 2022. I juli 2019 fick projektledaren Jarmo Nissi i uppdrag att göra nödvändiga utredningar om bolagsform, innehåll och finansiering. I november 2019 godkände stadsstyrelsen tjänstemännens förslag och nu ska alltså ärendet snart upp i fullmäktige.

Den stora frågan som fullmäktige ska ta ställning till är stadens del i finansieringen.

– Det har från början varit en grundförutsättning att hybridarenan ska kunna användas brett av stadens invånare. Därför krävs det en basfinansiering av staden för att hyrorna inte blir så höga att invånarna och föreningarna inte har råd att använda anläggningarna, säger Stina Mattila, stadsdirektör i Karleby.

Undviker tomma timmar

Hybridarenan beräknas kosta omkring 30 miljoner att bygga och enligt en preliminär finansieringsmodell kan bygget starta genast när staden förbinder sig att hyra ett visst antal timmar i arenan. Det handlar om hyrestimmar dagtid mellan klockan 8 och 16, minst 10 månader per år, sammanlagt 200 dagar per år. För staden skulle det innebära en årlig utgiftspost på cirka 1,5 miljon euro.

– Den stora utmaningen för en sådan anläggning är driftskostnaderna för 20–30 år framåt. Om en viss mängd hyrda timmar garanteras är det inte något problem att ordna finansiering för byggandet, anser Sandberg.

Splittrad opinion en styrka

Karleby har på senare år haft en svajig ekonomi och står inför en rad andra nödvändiga investeringar.

– Simhallen skulle behöva genomgå en grundrenovering, men den får vänta några år. Vi har också Biskopsbackens skola och flera andra skolor som behöver satsningar och allt det här kräver både pengar och personal för att genomföras, konstaterar Mattila.

Hon tror ändå att hybridarenan kan förverkligas genom noggrann planering och prioritering.

– Jag är tveksam till att den kommer att stå klar 2022, som var målsättningen i den ursprungliga planen, men vi går framåt i den takt vi kan. Det är positivt att det i detta skede finns olika åsikter inom fullmäktige så att saken blir belyst från olika vinklar, säger Stina Mattila.