De fostrar unga på Åland att äta mer vegetariskt

Joakim Hellström och Benita Johansson och kollegor i köket i Övernäs skola i Mariehamn. Foto: Kjell Söderlund
Joakim Hellström och Benita Johansson och kollegor i köket i Övernäs skola i Mariehamn. Foto: Kjell Söderlund
12.2.2020

För Joakim Hellström, Benita Johansson och kollegor i köket i Övernäs skola i Mariehamn är vegetariska rätter numera vardagsmat som ett led i arbetet med att minska stadens klimatpåverkan. Den nya byggnaden för högstadiet är också mer klimatsmart än den gamla.

Maten står för omkring 25 procent av stadens klimatpåverkan. Därför har Mariehamn gått in för tre fokusområden – att öka andelen ekologiska livsmedel, att minska matsvinnet och att ha en klimatsmart dag på daghem och skolor då man serverar enbart vegetariska rätter.

Klimatbelastningen för en vegetarisk rätt är cirka 0,5 kg koldioxid jämfört med cirka 2 kg koldioxid för en kötträtt. Det innebär enligt stadens beräkningar, som baseras på den mat-klimat-lista som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet, att Mariehamn tack vare den klimatsmarta dagen – det handlar om 1600 matportioner varje vardag – minskar sin klimatbelastning med 2,4 ton koldioxid på årsbasis.

På stadens äldreboenden har den klimatstarta dagen dock inte införts.

– Det gäller att lära för framtiden, att få in vegetarisk kost helt naturligt i sin mathållning. Därför satsar vi på de unga, säger stadens miljösamordnare Ulf Simolin.

Färs färgas med soja

Mariehamn har tre grundskolor, alla med egna kök. Gemensamma matlistor görs upp för sex veckor i taget, sedan är det upp till personalen i varje kök att laga rätterna enligt ”eget huvud”.

– Att laga vegetariskt är ingen skillnad för oss, varken jobbmässigt eller ekonomiskt. Ett knep för att få eleverna att äta är att få rätterna att likna traditionell husmanskost så mycket som möjligt. Det kan till exempel betyda att jag färgar quornfärsen med soja så att den liknar köttfärs när vi serverar spagetti med quornsås, säger Joakim Hellström som är ansvarig för köket i Övernäs skola, en skola med 420 elever i årskurserna 1–9.

Samtidigt påpekar han att vegetarisk mat numera är det nya normala. Vid skolan serveras vegetariska alternativ alla dagar, inte enbart på den klimatsmarta dagen.

– Vi lagar dagligen ett fyrtiotal veg-portioner och det är fritt fram för alla att ta. Man behöver inte ha anmält sig på förhand som vegetarian, säger han.

Kocken Benita Johansson upplever att inställningen till vegetariskt blir allt mer positiv.

– Eleverna måste få vänja sig och testa ett par gånger. Men så är det med alla rätter, säger hon.

”Det är smaken som avgör”

Klockan är halv tolv och högstadiets elever strömmar till matsalen för dagens lunch. Just i dag står fiskbiffar med kokt potatis på den ”vanliga” menyn, de som vill ha vegetariskt bjuds på morotsbiffar och linsgryta.

Vid ett av borden sitter elever i klass 9C. Elvira Engblom är en av dem.

– Jag bryr mig om hälsa och miljö och äter gärna vegetarisk mat. Men jag äter nog kött också, säger hon.

– Vegetariskt är helt okej men jag föredrar ändå den icke-vegetariska maten, säger Emelie Måtar.

Emelie Måtar, Nicolas Lindberg och Elvira Engblom längst till höger är nöjda med maten som serveras i Övernäs skola. – Det vegetariska är helt okej, säger de. Foto: Kjell Söderlund

Klasskamraterna kring bordet säger att skolmaten inte är ett stort samtalsämne.

– Vi äter det som serveras, det är inte mer med det. Det är smaken som avgör om jag gillar maten, inte om den är vegetarisk eller inte, säger Nicolas Lindberg.

Energisnålhet främjar också klimatet

Minskad klimatpåverkan stod också i fokus när högstadiedelen vid Övernäs skola revs och byggdes upp på nytt för några år.

Man satsade bland annat på ett ventilationsaggregat med värmeåtervinning och fördubblad tjocklek på ytterväggarna. Fönsterytan är mindre jämfört med tidigare byggnad och fönstren har tre- eller fyrdubbla glas.

Solen lyser upp skolan. Foto: Kjell Söderlund

LED- belysningen inomhus styrs av rörelsedetektorer. Det betyder – så länge tekniken fungerar – att inga lampor lyser i tomma rum. På taket finns solcellspaneler, cirka 20 m2, som försörjer belysningen i korridorerna.

– Eleverna har inga skor på sig inomhus. Det minskar slitaget på golven och det blir mer lättstädat vilket i sin tur minskar användningen av rengöringsmedel, konstaterar skolans rektor Anders Eriksson.

Hållbar fjärrvärme minskar utsläppen

Mariehamn har höga ambitioner i omställningen till ett hållbart samhälle. Mycket har gjorts och mycket återstår att göra, säger stadens miljösamordnare Ulf Simolin.

Det senaste miljöprogrammet för Mariehamns stad antogs av fullmäktige i april i fjol och gäller till och med 2030. Staden vill vara en föregångare på miljöområdet i sina egna verksamheter och genom att driva på utvecklingen och visa på goda exempel vill man inspirera och underlätta för invånare och aktörer, som verkar i staden, att minska sin miljöpåverkan.

– Vi är bra på gång i vårt miljöarbete, men det finns alltid mer att göra och nya aspekter dyker upp. I framtiden kommer det till exempel i allt högre grad att handla om att kyla ner våra byggnader, inte bara att värma upp dem. Det kräver mer energi och då är det viktigt att den produceras på ett hållbart sätt, säger Ulf Simolin.

Han nämner olika konkreta möjligheter – till exempel att vara med på tåget om och när vindkraften på Åland byggs ut och att undersöka om man kan utnyttja den värme som finns i avloppsvattnet som förs till stadens reningsverk. Verket producerar redan i dag el, som används i den egna driften, med hjälp av metangas.

Landström minskar oljeanvändning

Sjöfarten, som Åland är totalt beroende av, är samtidigt en stor klimatbelastning. Som en grön milstolpe i stadens hamn beskrivs den anläggning som gör att fartyg som ligger vid kaj en längre tid, till exempel över natten, kan använda landström för att driva funktioner ombord istället för att köra egna motorer med olja.

Staden har även gått in för att använda enbart miljömärkta medel i städningen och att bekämpa ogräs med hett vatten istället för med kemikalier.