Bibliotek är mer än böcker, en viktig mötesplats för unga och äldre. Foto: Helmet

Nästa år höjer 88 kommuner i Finland sin kommunskatt. Med tanke på höstens dystra statsandelsnyheter är frågan om det blir fler höjningar år 2025?

Regeringens besked i mitten av november att skära ner ytterligare i kommunernas statsandelar kom som en kalldusch för de finländska kommunerna som precis slagit fast sina budgetar för år 2024. Efter snabba överläggningar gick regeringen med på att 400 miljoners nedskärningen inträffar först från och med år 2025.

Läs också: Kommunekonomins ”svarta fredag, ojuste och chock” – kritiken mot finansministeriets kalkyler och kommunikation fortsätter

Vad betyder knappare resurser för kommunernas kultursektor?

I en del kommuner, som i Jakobstad, har kommunpolitikerna redan meddelat att de kommer att skära i kultur- och fritidstjänsterna. Svenska Yle rapporterar att nedskärningen är 740 000 euro.

Läs här: Jakobstad skär ner kultur- och fritidstjänster med 740 000 euro: ”Problematiskt när många har svårt att klara sig ekonomiskt”men se också faktarutan nedan.

Sanna Lehtonen, som är direktör för kommunal ekonomi på Kommunförbundet, säger att det är för tidigt att säga hur det kommer att gå för kulturen i de olika kommunerna. 

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi på Kommunförbundet. Foto: Kommunförbundet

– När statens andel blir mindre måste varje kommun bestämma om de reagerar med att höja kommunskatten eller skär i servicen, säger Sanna Lehtonen.

Lehtonen tillägger ändå att erfarenheten från tidigare år visar att kulturtjänsterna kan vara illa ute. Utbildningssektorn är strikt reglerad och därmed skyddad av lagar och förordningar, samma gäller inte för kulturen.

– Kommunernas förpliktelser att ordna kultur-, motions- och ungdomstjänster är inte lika strikt definierade i lagstiftningen.

Är det alltså enklare för kommunpolitiker att skära i kulturutgifter?

– Det finns inte lika mycket bindande normer för kulturen. Men samtidigt så är det alltid en politisk värderingsfråga vad varje kommun vill satsa på, säger Sanna Lehtonen.

Nyheten om regeringens nedskärning på 400 miljoner euro till kommunerna kom som en chock i det kommunala fältet och är en pusselbit i en längre trend: just nu är statens bidrag till kommunerna det lägsta på 30 år.

– 80 procent av kommunernas intäkter kommer från de kommunala skatterna och 20% från staten. Trots att kommunerna redan slagit fast budgeten för 2024 så kan en del kommuner under året tvingas göra nedskärningar – allt beroende på hur stor del av de budgeterade skatteintäkterna som realiseras.

Jakobstad - Finlands kulturpärla

Jakobstad är en av fyra städer som får bära den unika titeln kulturpärla i Östersjöregionen (Baltic Sea Region Cultural Pearl) under nästa år.

Jakobstad har tagit fram en handlingsplan för kultur och social resiliens i syfte att göra samhället mer resilient genom kultur och kreativitet. Jakobstads plan är att tillsammans med invånare och föreningar utveckla det gamla brandkårshuset ”Brankis” till ett kulturhus med låg tröskel där alla är välkomna.

I Österbotten hade också Kristinestad, Nykarleby och Närpes ansökt om titeln. Städerna kommer fortfarande att vara en viktig del av nätverket. Genom nätverket får de tillgång till kunskap och bästa praxis om kulturdriven social resiliens.

BSR Cultural Pearl är en titel för i europeiska förhållanden sett mindre städer och kommuner. Projektet erbjuder städerna och kommunerna ett program för att stärka förmågan att använda kultur för att bygga social resiliens. Läs mera här.

Sanna Lehtonen vill ändå uppmuntra dem som står bakom kommunernas kulturtjänster att fundera över kostnadseffektiviteten.

– Nu är det ett bra tillfälle att tänka på hur det går att göra saker med mindre resurser och att satsa mer på ”verksamhet istället för väggar”.

Lehtonen tar som exempel att kommunernas kulturtjänster i högre grad kunde utnyttja befintliga byggnader såsom skolor och bibliotek.

– Finns det möjligheter att skapa nya verksamhetsmodeller där kulturtjänsterna kunde generera inkomster? Och: kunde en del evenemang också locka kulturkonsumenter från grannkommunerna?