Finlandshuset i S:t Petersburg blev en barlast
I dag återstår knappt något av den finländska närvaron i det forna nordiska kvarteret i S:t Petersburg. Bild: Skärmdump från Helsingin Sanomat / fotograf Juha Metso och Governia.
Då Finlandshuset på Bolsjaja Konjusjennaja (Stora stallgatan) i S:t Petersburg invigdes den 26 oktober 2009 blomstrade förbrödringen mellan Finland och Ryssland. Utrikesministeriet beskrev festligheterna i lyriska ordalag.
”Ceremonin, som styrdes av extremt noggranna säkerhets- och protokollföreskrifter, fick en oväntad vändning. Putin, som redan var på väg ut, vände om i trappan, lät öppna dörren, gick fram till sin vän Juhani Leppä [Åbos tidigare stadsdirektör, red. anm.] och gav honom en kyss på kinden på äkta ryskt vis”.
I dag är president Vladimir Putin efterlyst i 123 länder av Internationella brottmålsdomstolen i Haag för krigsförbrytelser i Ukraina. Åbo stad har, i likhet med alla andra finländska städer, lagt allt internationellt samarbete med Ryssland på is.
Svårsåld byggnad
– Vi har utrett om det går att sälja Finlandshuset i S:t Petersburg, men det har visat sig vara väldigt svårt. På grund av ryska regelverk skulle vi tvingas sälja fastigheten till ett pris som utgör endast 50 procent av marknadsvärdet. Att repatriera de pengarna vore lättare sagt än gjort, säger Kai Heinonen, vd för det statliga bolaget Governia.
Trots det usla utgångsläget fortsätter jakten på presumtiva köpare.
– Vi vill inte fatta förhastade beslut. Det är viktigt att vi hittar en lämplig köpare som förstår att värdesätta den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden, säger Heinonen.
Heinonen vill inte avslöja vad fastigheten är värd. Han nöjer sig med att säga att ”det rör sig om miljontals euro.” Om fastigheten säljs under rådande omständigheter skulle den finska staten vara förpliktad att deponera köpesumman på ett ryskt konto där pengarna endast skulle få användas till betalningen av skatter i Ryssland, uppger Governia.
– Vi har lyckats locka en del lokala hyresgäster till byggnaden. Trots att vi får hyresintäkter går vi back tiotusentals euro per månad på grund av utgifter för el, värme, fastighetsskatter och underhåll, säger Heinonen.
Valet står alltså mellan pest och kolera.
I dag återstår knappt något av den finländska närvaron i det forna nordiska kvarteret i S:t Petersburg. Den finska skolan har bommat igen sina dörrar och alla finländska hyresgäster har med ett par undantag lämnat Finlandshuset. Nu har även Finlands generalkonsulat i staden tvingats lägga ned sin verksamhet.
Svenska kulturfonden drev tidigare ett stipendieprogram som erbjöd vistelsestipendier för finländska konstnärer som kunde bo i Finlandshuset i S:t Petersburg.
”Vi meddelade efter den 28 februari 2022 att vi inte har för avsikt att skicka fler stipendiater till S:t Petersburg. Efter att vi hade utrett situationen sade vi upp hyresavtalet den 28 april 2022”, skriver Britt-Marie Forsell-Stenström, Ekonomi- och förvaltningschef på Svenska kulturfonden i ett mejl.
Kommunerna undvek brakförluster
Trots att Rysslands anfallskrig i Ukraina ledde till en snabb sorti för Finlandshusets tidigare hyresgäster har de finländska kommunerna klarat sig utan större ekonomiska uppoffringar.
– Vi övervägde att dra oss ur S:t Petersburg redan 2020 på grund av coronapandemin. Villmanstrands stad beslöt att lägga ned allt samarbete med Ryssland i februari 2022. Vi gjorde inga ekonomiska förluster i samband med beslutet, säger Päivi Pietiläinen, direktör för internationella ärenden på Villmanstrands stad.
Enligt Pietiläinen har stadens samarbete med Ryssland bytts ut mot ukrainskt dito.
– Vi undertecknade i fjol ett samarbetsavtal med den ukrainska staden Tjernihiv. Det handlar om en solidaritetsyttring. Vi fokuserar på försändelser av humanitärt bistånd och ett samarbete inom utbildningssektorn, säger hon.
Kommer ni att återvända till Ryssland efter att kriget är slut?
– Nej, det tror jag inte. När förtroendet har gått i kras går det inte att återställa i en handvändning.
S:t Petersburgs vänort Åbo är inne på samma spår.
– Jag tror inte att det blir aktuellt att återvända till S:t Petersburg på 20–30 år. Jag hinner inte uppleva den dagen i det här jobbet, säger Mika Akkanen, direktör för internationella ärenden vid Åbo stad.
Ryssland byts ut mot Sverige
Akkanen vill i stället rikta blicken västerut.
– På grund av Finlands och Sveriges inträde i Nato blir vårt försvarssamarbete allt viktigare. Det här påverkar också de finländska kommunernas internationella samarbete. Sverige har inte varit lika viktigt för oss sedan 1809, säger Akkanen.
Åbo sade i likhet med Villmanstrand upp allt samarbete med Ryssland genast efter att Putin angrep Ukraina. Hyresavtalet i Finlandshuset upphörde efter en tre månaders uppsägningstid i juni 2022.
– Åbo stad har kanaliserat humanitärt bistånd till Ukraina under hela kriget. Vi har sänt datorer, bussar och vattenpumpar. Vi kommer att hjälpa till med vattenförsörjningen sedan då återuppbyggnaden av Ukraina kör i gång, säger Akkanen.
Förlegad stadsdiplomati
För Helsingfors stad var det inte lika enkelt att retirera från S:t Petersburg.
– Vi betalade i genomsnitt cirka 150 000 euro per år för vår närvaro i Finlandshuset i S:t Petersburg. Vi hade avlönad personal och drev vår verksamhet via bolaget Helsinki Abroad som ägdes av Helsingfors stad, säger Outi Jäppinen, sakkunnig i internationella ärenden vid Helsingfors stad.
Det dröjde till augusti 2022 tills Helsingfors stad lyckades lämna S:t Petersburg.
– Det känns väldigt vemodigt att vi tvingades att lägga ned verksamheten då jag vet att det finns så många ortsbor i S:t Petersburg som motsätter sig kriget, säger Jäppinen.
Trots alla blandade känslor anser Jäppinen att den traditionella stadsdiplomatin med etablerad närvaro har levt ut sin roll.
– Det finns inte samma behov att ha folk på plats vid representationskontor utomlands längre, säger hon.
