Regeringen stöder krisande kommunerna med en miljard euro - nödropet hörsammades, säger Kommunförbundet
Syftet med stödet till kommunerna är att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice och att underlätta de ekonomiska utmaningar.
Regeringen stöder kommunerna med åtminstone en miljard euro, utöver den kompensation på 547 miljoner euro som redan utlovats. Det här på grund av de ökade utgifter och minskade intäkter som coronavirusutbrottet orsakat.
Det klarnade idag när regeringen presenterade resultatet av de ramförhandlingar som förts under tisdagen och onsdagen.
Miljardstödet genomförs under 2020 på följande sätt:
- Staten betalar med statsunderstöd ersättning direkt till sjukvårdsdistrikten för de merkostnader som coronakrisen medfört (bland annat intensivvård).
- Kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs temporärt 2020.
- Statsandelen för basservice höjs temporärt för den senare halvan av 2020.
- Statsandelen enligt prövning höjs.
Kompletterande åtgärder möjliga
Syftet med stödet till kommunerna är att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice och att underlätta de ekonomiska utmaningar som följer av den exceptionella situationen, meddelar statsrådet i ett pressmeddelande och tillägger att konsekvenserna för kommunernas ekonomi beror på epidemiens omfattning och varaktighet.
Bedömningarna av konsekvenserna blir mer exakta under året. Därför ska stöden till kommunerna införas och de beslut som gäller stöden fattas stegvis, heter det i pressmeddelandet.
Finansministeriet ska följa upp situationen för att kunna fatta beslut om kompletterande åtgärder.
Ministeriet konstaterar också att krisens konsekvenser för olika kommuner är olika, och att skillnaderna i kommunernas ekonomiska situation är stora. Därför består stödhelheten till kommunerna av olika åtgärder.
Regeringen ska också i samband med de kommande tilläggsbudgetarna och vid budgetförhandlingarna i augusti 2020 bedöma coronakrisens konsekvenser för kommunerna. I och med att konsekvensbedömningarna preciseras förbinder sig regeringen att vid behov komplettera kommunernas åtgärdshelhet.
Kommunförbundet: Nya uppgifter måste undvikas
Kommunförbundet meddelar i ett pressmeddelande att man välkomnar att staten hörsammade kommunernas och städernas nödrop och delar den börda som coronakrisen innebär.
Det stödpaket för kommunerna som man kom överens om lindrar den akuta krisen inom den kommunala ekonomin, skriver förbundet, och vill att man snabbt konkretiserar de riktlinjer som nu dragits upp, så att verkningarna kan bedömas också på kommunnivå.
Epidemin drabbar kommunerna olika, och därför måste man noga planera hur stödpaketet fördelas, heter det i pressmeddelandet.
– Även om kommunerna smidigt sköter de uppgifter som undantagstillståndet och coronapandemin innebär och också lyckas upprätthålla sin finansiering under krisen, är situationen dramatisk med tanke på den kommunala servicen under de kommande åren. Eftersom ingen ännu vet vilken slutnota vi kommer att landa på, måste situationen bedömas kontinuerligt och man måste vara beredd att vidta ytterligare åtgärder, kommenterar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Storleksklassen på tilläggsstödet motsvarar Kommunförbundets uppskattning av det finansieringsbehov som krisen medför i det första skedet.
Förhandlingar om regeringsprogrammets mål och om till exempel nya och utvidgade uppgifter för kommunerna förs vid höstens budgetmangling. Beredningen av dem fortsätter.
– Det är helt klart att regeringsprogrammet till många delar kommer att skrivas om i ett senare skede, och till exempel målet för det strukturella saldot för lokalförvaltningen måste bedömas på nytt på grund av coronakrisen. I det här läget måste man förhålla sig väldigt återhållsamt till nya och utvidgade uppgifter för kommunerna, säger Karhunen.
Kommunförbundet påminner om att den kommunala ekonomin stod inför stora anpassningsåtgärder redan före coronakrisen på grund av den svaga skatteinkomstutvecklingen och befolkningens stigande ålder. Kommunernas skatteunderlag drabbas nu i en aldrig tidigare skådad takt av ekonomiska begränsningsåtgärder, ökad arbetslöshet och problem i företagsvärlden, menar förbundet.
– Kommunernas serviceverksamhet kan inte på lång sikt bygga på skuldsättning. De stora hållbarhetsutmaningarna inom den kommunala ekonomin har inte försvunnit någonstans, men de har vuxit på grund av coronakrisen. Detta förutsätter åtgärder som påverkar både kommunernas utgiftsutveckling och inkomstbas och stärker den kommunala ekonomin även i fortsättningen, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
