Konkurrenskraftsavtalet sänker kommunernas skatteinkomster
Konkurrenskraftsavtalet minskar kännbart kommunernas verksamhetsutgifter. Men medaljen har en baksida. Avtalet innebär att kommunernas skatteinkomster minskar. Kommunerna måste också bereda sig på nya nedskärningar.
– Konkurrenskraftsavtalet stärker inte kommunernas ekonomi – åtminstone inte på kort sikt, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.
Avtalet som träder i kraft i nästa år innehåller en rad åtgärder som minskar kommunernas kostnader. Arbetstiden förlängs med 24 timmar per år utan lönekompensation, semesterpenningen skärs ner med 30 procent under tre år (2017-2019) och tyngdpunktsförskjutningen i betalningen av socialskyddsavgiften överflyttas från arbetsgivaren till arbetstagaren.
De här strukturella förändringarna beräknas minska kommunernas arbetskraftskostnader med 1,5 procent. Tyngdpunktsförskjutningen i betalningen av socialskyddsavgiften beräknas minska kostnaderna med ca 3 procentenheter fram till 2020. En tredje lättnad ur kommunernas synpunkt är att lönerna inte höjs under nästa avtalsperiod.
Konkurrenskraftsavtalet innehåller även åtgärder som innebär att kommunernas inkomster minskar kännbart.
En sådan åtgärd är höjningen av arbetstagarnas socialskyddsavgifter. Höjningen ökar löntagarnas skatteavdrag, vilket i sin tur minskar kommunernas skatteintäkter. Enligt Finansministeriets beräkningar kommer förändringen att minska kommunernas skatteintäkter med 500 miljoner euro fram till 2020. Kommunerna kommer inte att kompenseras för skattebortfallet.
En annan åtgärd som får effekter i kommunkassan är sänkningen av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter. Sänkningen ska finansieras med inbesparingar på den offentliga sektorn, vilket enligt Minna Punakallio innebär att en del av konkurrenskraftsavtalets gynnsamma effekter äts upp. Den offentliga sektorns ekonomi ska anpassas med en halv procentenhet av BNP.
– Kommunekonomin kommer således inte att förstärkas som en följd av konkurrenskraftsavtalet. Nedskärningar och inbesparingar på den offentliga sektorn minskar de positiva effekterna, säger Minna Punakallio.
Punakallio påpekar att kommunernas statsfinansiering inte är en del av arbetsmarknadsförhandlingarna och inte heller en del av Kommunarbetsgivarna KT:s kompentens. Kommunförbundet kommer därför att fortsätta förhandlingarna med Finans- och andra ministerier så fort konkurrenskraftsavtalet är klart.
Metallförbundets fullmäktige tar ställning till konkurrenskraftsavtalet i morgon, fredag. Metalls medverkan är viktig för avtalet. Bland annat servicefacket Pam med ca 230 000 medlemmar har villkorat sin medverkan med att Metallförbundet måste delta.
