Regeringen gav i onsdags sitt förslag till ny upphandlingslag till riksdagen. Lagen preciserar konkurrensutsättningen och höjer tröskelvärdena för upphandlingar. – Mest inverkan har förslaget på hur avfallshanteringen ska ordnas. Det kan hända att till exempel företagen blir utan avfallshantering på en del områden, säger Kommunförbundets jurist Katariina Huikko.

Lagen om offentlig upphandling är rejält försenad. Med i lagen som redan borde vara i kraft verkställs nu de EU-direktiv som uppdaterades 2014. En del förordningar har Finland redan varit tvungen att följa även om den nationella lagen träder i kraft tidigast i slutet av året. Arbets- och näringsministeriet lämnade in sina förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling i onsdags.

Enligt Katariina Huikko, ledande jurist vid Kommunförbundets juridiska enhet skiljer sig förslaget avsevärt från det betänkande som ministeriet gav för ett år sedan.

–   De förändringar som gjorts kan vara problematiska för kommunerna, anser Huikko.

Den mest centrala delen handlar om de bolags fortsatta ställning som fungerar som så kallade anknutna enheter. Deras verksamhet kommer att skärpas på nationell nivå. Det här påverkar hur till exempel kommunala avfallsbolag och social- och hälsovårdsenheter får sälja tjänster till andra än sina ägare.

– Om begränsningarna blir verklighet skulle det betyda att försäljningen av dessa tjänster kan äventyras på en del håll i Finland där det inte finns någon annan konkurrerande verksamhet på området. I synnerhet kommuninvånarna, företagen och till exempel församlingarna kan bli lidande, påpekar Huikko och fortsätter:

– Den största inverkan har förslaget på hur avfallshanteringen ska ordas. Det kan hända att  till exempel företagen blir utan avfallshantering på en del områden.

Tillsynen över upphandlingar ska enligt förslaget skötas av konkurrens- och konsumentverket.

– Länge ansåg man i ministeriets beredningsgrupp att det nuvarande systemet var tillräckligt. Nu när arbetet framskrider håller man plötsligt på att tillföra betydande resurser utan tillräckliga grunder, konstaterar Huikko.

Finlands näringsliv EK anser att förslaget till den nya upphandlingslagen förbättrar ställningen för i synnerhet huvudstadsregionens företag.

Ministeriets lagförslag:

  • Lagpaketet ökar de upphandlande enheternas skyldigheter men också övervakningen av dem.
  • Upphandlingslagen förpliktar offentliga samfund och vissa andra aktörer, som får regelbundet offentligt understöd, att öppet och utan diskriminering konkurrensutsätta upphandlingar vars värde överskrider ett visst belopp.
  • Det nationella tröskelvärdet för upphandling av varor och tjänster ska enligt förslaget höjas från nuvarande 30 000 euro till 60 000 euro.
  • Tröskelvärdet för upphandling av social- och hälsotjänster höjs enligt förslaget från 100 000 euro till 400 000 euro.
  • Det nationella tröskelvärdet för byggentreprenader bibehålls på den nuvarande nivån som är 150 000 euro. Upphandlingar som inte överstiger tröskelvärdena omfattas inte heller i fortsättningen av upphandlingslagstiftningen.
  • Det rekommenderas att upphandlingar konkurrensutsätts även i mindre delar.
  • I propositionen föreslås det att straffregisterlagen ändras så att ett straffregisterutdrag beträffande en anbudssökandes eller anbudsgivares ledning eller ansvarspersoner kan överlåtas till den upphandlande enheten för bedömning av om en i lagen avsedd obligatorisk grund för uteslutning gäller anbudssökanden eller anbudsgivaren.
  • Enligt förslaget ska inte bara upphandlande enheter utan även företag erbjudas upphandlingsrådgivning. Frågor kring upphandlingen inom avfallshanteringen ska granskas av en arbetsgrupp som miljöministeriet kommer att tillsätta inom den närmaste framtiden.
  • Lagarna ska enligt planen träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Tidsfristen för att genomföra de upphandlingsdirektiv som ligger till grund för propositionen gick ut den 18 april 2016.

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *