Linda Mannila: Att inte ta med svenskan när AI utvecklas blir kostsamt i längden

Linda Mannila är författare till en färsk rapport om artificiell intelligens på svenska i Finland. Foto: Dan Lolax
Linda Mannila är författare till en färsk rapport om artificiell intelligens på svenska i Finland. Foto: Dan Lolax
1.11.2019

Mannila vill se en arbetsgrupp, där också kommunerna ingår, som jobbar med att lyfta artificiell intelligens på svenska i Finland.

Artificiell intelligens har potentialen att göra vardagen smidigare, att möjliggöra affärsidéer som tidigare vore omöjliga och att ha en demokratiserande samhällelig effekt. Men om arbetet med AI inte görs grundligt från början, och inkluderar så många perspektiv som möjligt, så riskerar den dras med fördomar som människor hyser.

Det säger Linda Mannila, utbildare och forskare som är aktuell med rapporten ”AI och svenska i Finland”, som hon skrivit för Tankesmedjan Magma.

Mannila, som är doktor i datavetenskap vid Åbo Akademi, säger att hennes intresse för digitalisering och AI som en del av allmänbildningen går tillbaka till den egna erfarenheten av universitetsstudierna. Det var då hon insåg behovet av att öppna upp IT för en bredare allmänhet.

-När jag började studera 2002 var jag en av två tjejer på den årskursen. Ingen hade berättat för mig att flickor inte ska intressera sig för datavetenskap, men jag visste inte heller mycket om ämnet. När det var dags att skriva pro gradu-avhandling ville jag fundera på hur skolelever kan få en bättre förståelse för ämnet.

Konsekvenstänk om det digitala

Utbildningsfrågor har Mannila arbetat med sedan början av 2000-talet men arbetet fick en ny dimension 2012 då digital kompetens och programmering togs med i läroplanen.

-Då började det ske saker på riktigt. Jag började jobba med de här frågorna i den finländska och svenska grundskolan, eftersom min forskning också finns vid Linköpings universitet. Arbetet har breddats sedan dess eftersom alla behöver en baskompetens för att fatta rimliga beslut om det digitala.

När det handlar om den breda allmänheten så är det viktiga inte att alla har detaljkunskap om tekniken. Snarare handlar det om en digital allmänbildning, ett sorts konsekvenstänk, och en medvetenhet om hur digitaliseringen påverkar samhället och oss som individer.

Mannila jämför det med att man vet att akta sig för att gå på isen när det blir varmare, eller att man vet att inte sätta handen på en varm platta. En sådan typ av allmänbildning behövs också om det digitala.

AI-system har fördomar

När det gäller själva IT-branschen så dras den fortfarande med en skev könsfördelning. Forskning visar att om unga inte möter förebilder som de kan identifiera sig med inom ett givet område, minskar sannolikheten för att de ska se sig själva i den branschen. Detta gäller även tjejer och IT, säger Mannila.

-När den digitala kompetensen kommer in i skolorna, och vi har lärare av olika kön och hudfärg som pratar om digitalisering med elever ända upp till gymnasienivå, så kan man tänka sig att fler elever än tidigare håller kvar intresset lite längre.

Det här är i sin tur viktigt för hur teknologin utvecklas. Mannila betonar vikten av att det dels finns ett större mångfald bland IT-studerande, dels att även studerande inom andra discipliner har en tillräcklig förståelse för tekniken för att öka sannolikheten för att de system som tas fram möter de behov och perspektiv som finns i samhället.

-AI-system är inte nödvändigtvis neutrala utan riskerar ha inbyggda fördomar eftersom systemen lär sig av tidigare data. Jag brukar som exempel ge ett amerikanskt företag, där personalen i hög grad bestått av män, som tog i bruk ett rekryteringsverktyg som byggde på AI. I systemet fanns kön med som en faktor, vilket ledde till att när kvinnor sökte jobb hos företaget sållade systemet kategoriskt bort dem eftersom de inte passade in på den profil som systemet byggt utgående från tidigare arbetstagardata. Om fler perspektiv finns representerade då man planerar och tar fram nya lösningar, minskar risken för att sådana fördomar byggs in.

Är det därför som svenskan i Finland glöms bort när teknologin utvecklas, för att fokus är på själva teknologin?

-Ofta använder man argumentet att teknologin är språkoberoende, och fokus sätts därför i första hand på att bygga systemet på ett språk. Finland är ett litet land, och finska är majoritetsspråket. Å andra sidan är svenska överlag det större språket, vilket betyder att det finns ett större språkteknologiskt stöd för svenskan. Det som kom fram i min utredning för Magma var att Svenskfinland kunde vara en flexibel aktör som testar och är med och utvecklar olika lösningar, till exempel chattbots, på det egna språket.

Kommunerna ska med i arbetet

För att det ska ske rekommenderar Mannila att en arbetsgrupp kring AI på svenska i Finland bildas. Det görs redan en hel del på svenska i Finland i det här området, men ett samlat grepp som mobiliserar krafterna och ökar chanserna för konkreta resultat saknas.

Gruppen ska engagera en bredd av aktörer inom olika samhällsområden som följer med AI-utvecklingen och identifierar nya öppningar ur ett finlandssvenskt perspektiv. Arbetsgruppen ska inte bara sitta och diskutera, utan målet är att arbetet ska leda till konkreta resultat.

Kommunerna, som ofta har liknande behov, bör också vara representerade i arbetsgruppen, till exempel genom Kommunförbundet.

Mannila säger att det finns gott om braskande rubriker när digitaliseringsprojekt går fel. Däremot är det rätt tyst om de goda exempel som Mannila själv stött på när hon samarbetat med skolorna.

-Det gäller att lyfta fram dessa.

Svenskan urholkas om inte med från början

Enligt Mannila så leder ett grundligt arbete med AI-system, där man tar med det svenska språket från början, inte till att Finland släntrar efter i digitaliseringen. Snarare så blir det på sikt dyrt – tidsmässigt och ekonomiskt – om färdiga system måste göras om längre fram på grund av brister.

Om den digitala utvecklingen sker främst på finska så finns det en risk för att det här försvagar svenskans ställning i offentliga sammanhang, säger Mannila.

-Man vänjer sig vid den första versionen, även om den bara fungerar på finska. Det är som när man står i snabbkassan och maskinen tilltalar en först på finska. Då den svenska versionen sedan dyker upp, känner man kanske inget behov för den längre. Det är lätt hänt att man fortsätter på finska.

Digitalisering demokratiserar

Överlag så tror Mannila att AI kommer att vara en fortsättning på hur digitaliseringen gjort livet bekvämare för många, vare sig det handlar om att sköta bankärenden över nätet eller lyssna på podcasts. AI kommer att byggas in i de system vi redan har och göra dem snäppet bättre.

Vad gäller skolan ser hon ingen risk för att lärare kommer att ersättas av robotar. Snarare så kommer digitaliseringen att förenkla och möjliggöra en undervisning som annars vore otänkbar, till exempel genom virtuella experiment.

-Det sägs också att digitaliseringen ökar klyftan mellan de som kan och inte kan använda sig av den. Men jag tror att digitaliseringen kan vara demokratiserande. Om man förr ville skapa något stort så krävdes ett stort kapital och de rätta kontakterna. Idag är den egna tiden den största resursen, man kan bygga ett nytt system med ett fåtal människor och oavsett var i världen man bor. Dessutom behöver man inte jaga investerare, utan kan nå människor runt om i världen och få gräsrotsfinansiering.

Mannilas fem rekommendationer

I sin rapport ”AI och svenska i Finland” rekommenderar Linda Mannila följande åtgärder:

  1. En AI-arbetsgrupp med fokus på frågor kring svenskan i Finland grundas.
  2. AI-arbetsgruppen skapar och upprätthåller en vision för AI:s roll i Svenskfinland.
  3. Allmänheten, beslutsfattare och tjänstemän aktiveras i diskussionen kring AI.
  4. Tvärvetenskapligt arbete inom AI uppmuntras via riktade medelutlysningar.
  5. Finans- och justitieministeriet garanterar att flerspråkighetsaspekten beaktas redan i designfasen då man utvecklar AI-lösningar som medborgarna förväntas använda.

Läs rapporten här.