Nylander: Borgå skapar förutsättningar för tillväxt

Mikaela Nylander blir styrelseordförande för Svenska kulturfonden.
Mikaela Nylander blir styrelseordförande för Svenska kulturfonden. (Karl Vilhjálmsson)
24.2.2020

En tillväxtstad med en relativt stark och hållbar ekonomi. Så karaktäriserar fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (SFP) sin hemstad Borgå. Förra veckan blev det klart att Nylander efterträder Stefan Wallin på posten som Kulturfondens styrelseordförande.

Nylander som föll ur riksdagen  i riksdagsvalet i fjol är en garvad kommunalpolitiker. Hon har varit aktiv i kommunalpolitiken i Borgå sedan 1992. Som fullmäktigeordförande är hon inne på sin fjärde period.

Sedan i höstas studerar Nylander vid Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi i akt och mening att bli klar med en rättsnotarie- och en ekonomiemagistersexamen som båda blev på hälft när hon valde politik i stället för juridik och ekonomi.

– Under alla mina år som politiskt aktiv har jag fokuserat på det som är bra för andra, nu får jag satsa helt och hållet på mig själv. Det känns verkligen lyxigt! Ett sabbatsår är något jag unnar alla.

Vad ska hända sen när du är klar med dina studier?

– Jag är öppen för allt. Jag utesluter inte en comeback i rikspolitiken. Men jag utesluter inte heller möjligheten att jag i framtiden kommer att jobba med något helt annat. Jag lever i en företagarfamilj så privatföretagande är inte heller främmande.

Våren och sommaren har hon reserverat för studier, hösten för gradu-skrivandet.

– Jag funderar inte så mycket på framtiden. Bitarna brukar falla på plats.

Borgå bäddar för tillväxt

Mikaela Nylander är fullmäktigeordförande i Borgå. Bilden är från fullmäktigesalen.

Sin hemstad Borgå beskriver hon som en tillväxtstad med en relativt stark och hållbar ekonomi, en stad som i motsats till sina grannkommuner inte behövt diskutera nedskärningar varken i service eller struktur.

– Borgå satsar på att skapa förutsättningar för tillväxt. Det gör vi bland annat genom att planera olika typer av nya bostadsområden – till exempel en energisnål stadsdel – och genom att investera i skolor och daghem.  

Borgå har satsat över 120 miljoner euro i daghem och skolor under de senaste åren. Den senaste satsningen, nya svenska enhetsskolan i stadens centrum, togs i bruk så sent som i januari i år.

Inflyttningen till staden ligger på en hållbar nivå, befolkningsökningen är omkring en procent om året.

– De som flyttar hit är välutbildade och har goda inkomster, ett drömläge för många kommuner, konstaterar hon.

Förlorade kampen om BB

Borgå miste sitt BB efter lång och bitter kamp för fyra år sedan.

– Att vi förlorade grämer mig fortfarande, erkänner Nylander. När ett sjukhus utesluter servicen till kvinnor och barn får det effekter för hela befolkningen.

Ett resultat av indragningen blev att även barnavdelningen och gynekologin krympte. Efter stängningen av BB har sjukhuset fått en ny specialitet, ögonkirurgi.

Försiktigt ja till nyländsk särlösning 

Strax före julen blev förslaget till den nyländska särlösningen för social- och hälsovården så långt klart att det i januari sändes på remissrunda. Särlösningen innebär att Nyland delas in i fem självstyrande områden: Helsingfors, Västnyland, Mellersta Nyland, Vanda plus Kervo samt Östra Nyland.

För Borgås del innebär särlösningen att staden blir navet i det självstyrande området i Östra Nyland med totalt 90 000 invånare, varav en tredjedel har svenska som modersmål.

– Förslaget är bra och ger oss möjlighet att fortsätta samarbetet kring Borgå sjukhus. För att komma vidare i reformarbetet var det absolut nödvändigt att spjälka upp Nyland, säger Nylander.

Men innan hon ger förslaget sitt helhjärtade stöd vill hon veta hur finansieringsmodellen för social- och hälsovården är tänkt att se ut.

Mikaela Nylander

  • Född: 1970
  • Familj: Man och tre söner
  • Bor i hus i utkanten av centrala Borgå
  • Viktigaste politiska uppdrag:  Ordförande i Borgå stadsfullmäktige
  • Roligaste politiska uppdrag: Styrelsemedlem i Finlands kommunförbund och medlem i YLE:s förvaltningsråd
  • Nyaste klimatgärning: Familjen har börjat samla in plastavfallet systematiskt. Därtill funderar den på att skaffa solpaneler.
  • Min bästa egenskap:  Jag är positiv till min läggning. Jag har en grundmurad positiv syn som gör att det är lätt att samarbeta med mig. Min sämsta egenskap är att jag är otålig och som en följd av det lätt blir arg när processer drar ut på tid
  • Kommunernas tre största utmaningar är: 1) demografin är den största utmaningen och den påverkar allt från skolindragningar till skatteutfall. 2) den hållbara ekonomin på lång sikt. Hur tryggar vi den?  3) delaktigheten, vi måste få med fler i beslutsfattandet. Detta legitimerar demokratin.

På vilket sätt kommer finansieringsmodellen att belöna de kommuner som satsar offensivt på folkhälsoarbete och preventiv vård? frågar hon. Det statsbidragssystem vi har i dag ”straffar” kommuner med en frisk befolkning. Nylander vill skapa det motsatta: belöna kommuner som satsar på friskvård framom sjukvård.

– Jag hoppas att primärvården står i fokus då regeringen utformar själva vårdreformen. För att reformen ska lyckas på sikt måste vi bemästra kostnadstrycket inom vården och då behövs satsningar på primärvården.

Reformen ett solidaritetsprojekt

Nylander betonar att vårdreformen är ett solidaritetsprojekt där starka regioner – som till exempel Borgå – kommer att vara nettobetalare.

– Reformen står och faller med finansieringsmodellen. Om vi får en modell som straffar i ställer för sporrar det förebyggande folkhälsoarbetet så får kommunerna stora problem att klara försörjningsbördan på sikt, befarar hon. Det måste bli pengar kvar också till den övriga kommunala verksamheten.

Hur kommer kommunernas verksamhet att se ut när vårdreformen trätt i kraft?

– Det som oroar mig är kommunernas ekonomiska bärkraft. Vårdreformen utgör ingen lösning på kommunernas ekonomiska problem i sig. De kommuner som saknar bärkraft idag, kommer att sakna det också i framtiden. Min gissning är att vi på sikt kommer att få färre kommuner.

Nylander vill se en bättre balans mellan kommunernas lagstadgade uppgifter och statsandelarna.

– Statsandelarna ska stå i proportion till uppgifterna, det här är en balans som måste återställas på sikt.

Hon efterlyser också en bättre och mångsidigare konsekvensbedömning av ny lagstiftning.

– Då nya rättigheter införs via lagstiftningen borde man mycket noggrant överväga om rättigheterna ska omfatta alla eller om det lönar sig att rikta dem, säger hon.

Ett splittrat Kommunfinland

Mikaela Nylander studerar på heltid just nu.

Mikaela Nylander är sedan två år tillbaka styrelsemedlem i Finlands kommunförbund, ett förtroendeuppdrag som har gett henne en god insikt i hur dagens ”Kommunfinland” ser ut med en brokig skara kommuner av alla valörer: stor och små, fattiga och rika, avfolkningsbygd och tillväxtcentra.

– Eftersom kommunerna är så olika är det viktigt att lagstiftaren tillåter flexibilitet. Det vore olyckligt om man från statligt håll försökte styra upp kommunerna enligt samma mall. Jag anser att kommunerna mycket väl kan ha olika uppgifter i framtiden. Att tillåta olikhet är inte bort från någon, vilket jag hoppas att regeringen också inser.

Hur ser du på Kommunförbundets uppdrag i framtiden?

– Jag hoppas att förbundet satsar på att stödja kommunerna att hitta sin nya roll efter att social- och hälsovården har flyttats till de självstyrande områdena. Det är ett enormt paradigmskifte som sker i kommunerna. Vi inser det kanske inte nu, men när vi om tio år blickar bakåt kommer vi att inse hur omvälvande förändringen har varit.

Kommunrundan 2020

Under 2020 uppmärksammar Kommuntorget alla tvåspråkiga kommuner veckovis med artiklar, bloggar och fakta.
>> Alla artiklar

Tipsa oss om ämnen i din kommun! Mejla redaktionschef Dan Lolax.

Nylander säger att Kommunförbundet kommer att få en viktig roll i samarbetet mellan kommunerna och de självstyrande områdena.

– Ju mindre kommunerna är desto viktigare kommer stödet från Kommunförbundet att vara, säger hon.

När det gäller de svenska och tvåspråkiga kommunerna bör Kommunförbundet slå vakt om att den svenska intressebevakningen inte försvagas som en följd av de stora strukturella förändringarna. För Nylander är det också viktigt att den svenska enheten i förbundet förblir intakt.

– Den svenska servicen inom Kommunförbundet får absolut inte försämras, men det är möjligt att den ändrar form, säger Nylander.